Befogade frågor

Idag skriver min partikollega och regionråd, Gilbert Tribo, på Kvällspostens debatt och ställer frågor till socialdemokraterna kring den minskade valfriheten för skåningar utifrån deras kongressbeslut kring begränsningen av den fria etableringen för privata välfärdsföretag. Jag kan bara instämma i Gilberts oro om vad som kommer hända om socialdemokraterna vinner valet nästa år.

För de vårdval som vi har infört bland annat under föregående mandatperiod har gjort skillnad för skåningarna. För egen del tar detta påstående sin utgångspunkt i vårdvalet kring skånsk hörselvård - införandet av audionommottagningar i Skåne. När jag tillträdde som ordförande för Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden fanns det en kö på upp mot 6000 skåningar som väntade på en egen hörapparat. En del av dessa fick vänta upp mot två år för att få hjälpen. Med det som bakgrund så fanns det säkert en hel del som valde att inte stå kvar i kön. Men genom förändringarna som vi gjorde så la vi ner regionens hörcentralen och öppnade upp för ett vårdval där det istället öppnades upp dryga 20 mottagningar.

Genom förändringen har vi idag skapat möjligheter för skåningar att kunna välja sin egen mottagning och tillgängligheten har ökat vilket idag har resulterat i att det inte finns några köer till att få en egen hörapparat.

Min kollega visar på andra exempel men samma fråga kvarstår ändå - vad kommer hända med dessa audionommottagningar?

Fundersam

Hur går det euron i år?

Igår presenterades vårbudgeten av finansminister Borg. Jag har stort förtroende för honom men igår blev jag något fundersam kring de dystra kommentarerna om den svenska ekonomin. Självklart finns det läge att vara försiktig i de ekonomiska utsikterna med tanke på den kris som vi fortfarande ser i Europa och våra vänner i euroländerna. Vi kan också se att det ekonomiska läget rent globalt inte är så stabilt. Är det detta som är bakgrunden till Borgs dystra kommentarer finns det säkert fog för det.

Men samtidigt i förra veckan fick vi andra signaler om att den svenska ekonomin återhämtar sig och det finns fler tecken på detta. Med det som bakgrund kan jag bli fundersam. Vilken bilden är den rätta?

Tankar till Boston

Det är inte ofta jag reflekterar kring internationella händelser här på bloggen men idag känns det som det är dags att göra ett undantag och det handlar om de fruktansvärda händelserna i Boston.

Tänk det som skulle bli en folkfest och en manifestation för motion och hälsa, eller som en person på nyhetssändningarna nämnde att Boston maraton inte enbart är ett maraton utan det är en familjefest där hela familjen kan vara delaktiga, förändras till något helt annat. Bomberna, explosionerna och festen som ändras till en fruktansvärd händelse. Jag kan inte finna ord för att beskriva vad jag känner men en sak är säkert jag sänder idag mina tankar till de som fanns på plats i Boston.

Kavla upp ärmarna

Opinionsmätningar är som en berg- och
dalbana. Ibland går det upp och ibland
ner.

Egentligen har jag funderat på att inte alls kommentera de opinionsmätningar som presenteras med jämna mellanrum i media. Men när avståndet mellan de olika alternativen (om det nu finns några olika tydliga alternativ mer än allianssamarbetet) undrar jag självklart varför?

Samtidigt är jag medveten om att det är lättare att kritisera regeringen och dess partier för de måste hela leverera konkret politik. För oppositionen är det självklart lättare att bara kritisera men inte komma med några direkt konkreta förslag och i konkretisering menar jag att de måste ju vara finansierade.

Ju närmare valet nästa år vi kommer desto mer konkreta behöver även andra partier vara i deras förslag och då inklusive finansiering av desamma. Därför känns det som att det är dags för oss inom folkpartiet att kavla upp ärmarna, lägga i ytterligare en växel och visa på att folkpartiet gör skillnad. Att pendla mellan 5 och 7 procent kan vi inte vara nöjda med utan vi behöver ha en tydlig målsättning att öka vårt förtroende med ett antal procentenheter fram till nästa val och det är vi själva som kan göra det.

Ljuset i tunneln

"Det våras för svensk ekonomin" skriver Dagens Nyheter och pekar på att det finns ett antal tecken som pekar på att svensk ekonomi nu kan börja andas ut. Flera olika faktorer pekar på en bättre svensk ekonomi och det är inget annat än välkommet.

Dock tycker inte jag att vi ska ropa riktigt hej då det finns fortfarande en rad utmaningar kopplat till ekonomin som inte riktigt ser bra ut. Jag tänker på arbetslösheten i allmänhet och arbetslösheten bland unga och personer med funktionsnedsättning i synnerhet. Diskussioner om åtgärder för att minska arbetslösheten bland dessa grupper behöver fortsatt lyftas högt upp på den politiska agendan. Stenar behöver vändas. Möjligheter behöver radera ut hindren.

I går när Jan Björklund besökte Fp Skånes årsmöte handlade en del av talet just om unga arbetslösa och en jämförelse i lönespridning mellan en person som är 19 år och en person är 40. Ingångslönerna är idag höga och skillnaden mellan väldigt liten för en person som är 19 år och för en person som är 40. Det innebär i valet mellan dessa två personer så kan egentligen arbetsgivaren lägga lönefaktorn åt sidan och titta på andra faktorer istället och då vilken arbetslivserfarenheter de olika personerna ha, hur snabbt kommer de olika personerna in i de arbetsuppgifter som ska utgöras och andra faktorer. Då landar kanske valet oftare på den som är 40 än den som är 19 år. Men genom att våga diskutera en ökad lönespridning från ingångslönen till hur mycket man tjänar 20 år senare kan detta vara en väg att gå för att minska arbetslösheten bland de unga. Det som också är viktigt är självklart lyssna på vad de unga vill och hur. Vi behöver inte alltid ha de rätta lösningarna på problemen utan unga och/eller personer med funktionsnedsättning kan säkert visa på många goda exempel och förslag på lösningar.

På besök i Skåne

Idag har Folkpartiet liberalernas Skåneförbundet haft sitt årsmöte i Kristianstad. Många skånska liberaler deltog på årsmötet. Som huvudtalare hade vi i år förmånen att ha vår partiledare - Jan Björklund. Det var ett långt tal och det var ett bra tal med tydliga inriktningar.

Precis som Björklund själv uttryckte det så handlade inte hans tal om skolan utan om så många andra politiska sakområden - vård, jobb, miljö, klimat och andra områden. Det är bra att Björklund visar på att vårt parti inte enbart behöver handla om skola utan det finns många tänkvärda förslag om hur vi vill fortsätta förbättra vårt samhälle.

För egen del handlade dagens årsmöte om att jag har fått fortsatt förtroende som ledamot i Skåneförbundets styrelse och dess arbetsutskott. Dessutom kan jag nu börjar förbereda mig att vara ombud på årets Landsmöte. I år är det extra värdefullt då vi, precis som andra partier, kommer anta ett helt nytt partiprogram. Nu handlar det om att läsa igenom partiprogramsförslaget och gör något som säkerligen är bra ännu bättre. Med andra ord lite motionsskrivande är på sin plats.

Kanske tvärtom

Läser idag i SVD att man i Stockholm har haft en modell där lärare som jobbar på en skola där man har sämst resultat  får en lägre lön. Den har kritiserats bland lärarna och nu tas den bort. Tycker att det är bra även om jag inte har följt hela diskussionen. Självklart håller jag med lärarförbunden att det inte ska vara någon skillnad på vilken skola man jobbar med utan det måste vara det pedagogiska ledarskapet och arbetet som måste vara en naturlig del i lönesättningen. Eller är det kanske så att de som har sämst resultat kanske ska ha lärare med mer betalt för att kunna höja nivåerna i den aktuella skolan.

Nytt partiprogram

I veckan som har gått så presenterade min partikollega Christer Nylander ett helt nytt program för Folkpartiet liberalerna. Jag har inte hunnit läsa alla delar utan tänkte ägna en del av helgen att läsa igenom och fundera på vad som är bra och på vad som kan göras bättre. Det som kan göras bättre kan ju omvandlas till motioner i samband med Folkpartiets landsmöte senare i höst.

Det finns nog all anledning att återkomma här på min blogg med lite mer utförliga reflektioner kring några av de förslag som nu finns. Men av det jag har hört och läst i media känns det som ett program i tiden och det är ju första steget på rätt riktning. Dessutom är jag inte så orolig för innehållet med tanke på att jag vet vilka personer som har funnits med i den arbetsgrupp som har jobbat med programmet och också hur förankringsprocessen i Folkpartisverige har gått till under de år som arbetet har pågått. Under hela processen har medlemmar och icke-medlemmar fått vara med och påverka innehållet genom att komma med förslag och tankar.

Från Folkpartiet häri Skåne har vi jobbat intensivt med att sätta en skånsk prägel på innehåll genom skånska innehåll. Vi har beskrivit i skriften "Skåne visar vägen" vilken framtidsbild och vilka framtidsutmaningar som vi tror att Skåne och Sverige står inför i en globaliseringens tidevarv.

Kör försiktigt

Det är kanske ingen direkt politisk fråga men just nu är det vinter även här i Skåne och på radio och i tidningarna kan man läsa om problemen på de skånska vägarna och att bilarna kör av densamma. Utan det handlar istället om hur vi kör och samverkar på vägarna. Det kan självklart bli politik när det handlar om säkerhetsarbetet och vilka möjligheter som finns att förverkliga säkerhetsarbetet utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

Men jag kan bara önska att vi kör försiktigt och lär oss någon gång att hantera väglaget när termometern visar på minusgrader och snön lägger sig på vägarna.

Mer arbete behövs tydligen

För några år sedan föreslog folkpartiet en äldregaranti men som det verkar nu så har den inte haft den önskade effekten som vi ville. Därför föreslås det återigen en form av garanti eller en "leva livet-kontrakt". På så sätt ska det ge den äldre en större möjlighet att styra sin egen vardag även när man blir äldre och det tycker jag är bra.

Valmöjligheter och valfrihet tar inte slut för att man blir äldre utan snarare tvärtom behöver den stärkas. Därför är det bra att vi fortsätter med diskussionen om att ge våra äldre ökad möjligheter att styra över sin egen vardag.