Bra besked från regeringen - idag igen...

I går handlade det positiva beskedet om statens stöd till landstingen för deras kostnader i samband med massvaccineringen för pandemin kring den nya influensan.

Idag kommer nästa positiva besked. Regeringen vill sats 8,4 miljader mot arbetlösheten. Genom detta tillskott kan det skapas fler utbildningsplatser, något som Jan Björklund (FP) har framfört, och dessutom skapas det ytterligare möjligheter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

När det gäller utbildningsplatser så satsas det på alla nivåer från kommunernas komvuxutbildning både teoretiskt som praktiskt till de ordinarie högskoleutbildningarna Det känns bra och ett steg i rätt riktning.

Fler andra organisationer och myndigheter gör tummen upp för regeringens förslag men som vanligt ska herr Östros gå in och göra en kommentar. Som vanligt så används väldigt nedvärderande ord - kraftlöst, för sent osv. Samtidigt slår han sig för bröstet och säger åter "se-hur-duktiga-vi-var" under de tolv åren som socialdemokraterna styrde landet... och att det är han som ligger bakom regeringens satsningar. Men i själva verket känns det som socialdemokraterna står och trampar vatten och kommer inte med något alternativ men det är kanske inte så enkelt med tanke på samarbetet med v och mp.

Media: SVD 1, SVD 2, DN, HD

Bra besked från regeringen

Idag tror jag att det finns en rad landstingspolitiker och tjänstemän som andas ut och är tacksamma över äldre- och folkhälsominister Maria Larssons besked angående att regeringen skjuter till en miljard kronor för att täcka kostnaderna i samband med massvaccineringen. Det känns bra och rätt.

Enligt nyhetsrapporteringen i fredags, efter besked från SKL:s möte i torsdags, så beräknas kostnaderna i Region Skåne uppgå till 160 mkr för vaccinet och ungefär lika mycket för hanteringen. Det är mycket pengar och då är det bra att vi inte behöver betala allt själva.


Media: DN, SVD, HD

Euron igen

Läser med en gnutta eftertänksamhet dagens ledare i Helsingborgs Dagblad. Ledaren handlar om förhållandet mellan den svenska kronan och euron. Ett förhållande där det tycks bli så att den svaga kronan kommer förfölja oss och till sist tvinga in Sverige i eurozonen.

Just den meningen gör mig lite fundersam vad egentligen ledarskribent Asp vill med sin ledare. Vill han eller vill han inte. Men samtidigt när man läser ännu mer så kan jag nog konstatera att herr Asp vill att vi prövar möjligheterna till att ansluta oss till euron. Vi är nog mer redo nu än vad vi var vid tidigare omröstningar. Denna tes har jag också vid ett antal tillfällen hävda både här på min blogg och i debattartiklar. Sverige är redo att ansluta sig till euron. Det handlar inte längre om att vara med eller inte vara med i EU. I princip är alla partier för ett fortsatt medlemskap inom EU. Herr Asp menar på att det starka motståndet vid föregående folkomröstning handlade nog mer om svenskarnas inställning till medlemskapet än till att ansluta sig till en ny valuta.

Precis som herr Asp skriver tycker även jag att det är dags att en ny analys sker hur en anslutning skulle påverka konkurrenskraften och jobben men även vårt reala inflytande i EU. Som jag har skrivit tidigare kan det inte var OK att sitta i väntrummet när andra länder i vår omgivning fattar beslut som ändå påverkar oss. Det är bättre att sitta vid samtalsbordet och påverka.

Bli konkret

Just nu pågår arbetet inför regeringens höstbudget... Det är mycket tagande och givande. Det kommer många budskap och önskelistan är lång. Jag tycker inte att det är något konstigt med det. Fyra partier med fyra olika ideologier och egna prioriteringslistor av vad man tycker är viktigt. Dessa önskemål och prioriteringar får självklart ställas mot varandra och avvägas på ett bra sätt. Det är kanske inte så att moderaterna får igenom alla skattesänkningar då t ex kommuner och landsting behöver hjälp med deras ekonomi några år framöver. Det är kanske så att folkpartiet inte kan få så många utbildningsplatser som man önskar osv. Men det finns konkreta tankar och idéer.

Hela tiden kommenteras dessa tankar och idéer av media och politiker. Detta är en självklarhet och ska göras i en demokrati. Men jag börjar bli trött på att det finns politiker som bara gnäller och är "mycket kritiska". En av dessa är socialdemokraternas ekonomiska talesman. Gång på gång slungar han ut att han är mycket kritisk och anklagar både till höger och vänster. Men min fråga är när kommer Thomas Östros med något konkret själv? Samma retorik hela tiden men hela tiden avsaknaden av något konkret. Men och andra sidan förstår jag att det är svårt att presentera något konkret när man ska samarbeta med partier som t ex är för att chockhöja skatterna i landet.

Tillgänglighet en självklarhet för alla?

Nästa år ska Sverige var ett mer tillgängligt för alla medborgare. Då är det tanken att alla mindre avhjälpta hinder ska ha försvunnit. Främst gäller det fysisk tillgänglighet - att kunna komma in i en lokal, att få information såväl muntligt som med t ex punktskrift... jag listan med exempel kan göras lång.

Under de senaste åren har de olika handikapporganisationerna hjälpt till i kartläggningen av god tillgänglighet och påvisat var det finns brist någonstans. Samtidigt får dessa tyvärr kommentarer att de är ju en minoritet så de borde väl förstå att de inte kan få allt. Detta göra mig både arg och besviken. Det måste självklart finnas en möjlighet att göra det svenska samhället mer tillgängligt även för personer med olika funktionsnedsättningar. Jag har filosofin det som är bra för en funktionshindrad är även bra för oss som inte har något funktionshinder. Den talade informationen på ett stort sjukhus. Övergångsstället där kanterna inte så höga så att det är svårt att ta sig fram med barnvagn. Läkarmottagningen med dörröppning för att dörren är så tung så att en äldre person inte orkar öppna den. Handtaget på brödskäraren som är utformad som ett såghandtag för att vinkeln ger bättre kraft.

Det finns mycket kvar att göra för att göra vårt samhälle mer tillgängligt Det är dags att vi inte motverkar varandra utan istället samverka med varandra för att se möjligheterna i att uppfylla målet med att enkla avhjälpta hinder ska vara bort 2010.

Prioriterad kommunikation

I veckan har jag varit ansvarig för ett internat för Habilitering- och hjälpmedelsnämnden inom Region Skåne. I stället för sammanträde valde vi denna gång att lägga ett utbildningsinternat för nämndens ledamöter och berörda tjänstemän.

Trots att jag är part i målet så kan jag bara säga vilka två dagar. Självklart var jag lite nervös innan internatet... hur skulle programmet upplevas då rubrikerna handlade bland annat om prioriteringsbegreppet och om möjligheten att kommunicera. Men tack vare duktig tjänstemän blev det två väldigt bra inslag. Det är viktigt att vi som politiker vågar pratar om prioriteringar i vården. Detta ska självklart göras i samråd med tjänstemän och andra inom professionen. Jag t ex inte avgöra vilken person som ska få en hörapparat av baskarraktär och vem som ska få en mer avancerad. Detta måste en audionom göra men samtidigt är detta ju en prioritering

Begreppet kommunikation genomlystes på ett väldigt positivt sätt men ändå på ett sätt gjorde mig berörd. Tänk vad möjligheterna till kommunikation är viktigt. Att kunna säga vad man tycker och tänker är en rättighet men inte för alla som saknar ett språk. Därför är det viktigt att vi hittar andra möjligheter för alla dessa personer med olika funktionsnedsättningar att kunna kommunicera med samhället. Och det finns. Det bevisade de oerhört duktiga och engagerade medarbetarna inom barn- och ungdomshabiliteringen, vuxenhabiliteringen och inom dövteamet...

Förutom detta fick vi alla såväl politiker som tjänstemän möjlighet att stifta bekantskap med rad olika hjälpmedel som finns inom vår organisation Det var en rad olika synhjälpmedel... det var en inblick hur en person med hörselskada uppfatta tal och det fanns en möjlighet att prova att köra en elrullstol. Bra erfarenheter...

Det finns en del som säger att vi politiker bara sitter inne i ett sammanträdesrum och fattar en massa beslut utan att egentligen vara medveten om vardagen utanför sammanträdesrummet. Internatet var ett försök till att bryta denna inställning och öka vår medvetenhet och kunskap hur vi tillsammans kan hjälpa olika personer med funktionsnedsättning till en bättre vardag.

Bra dag på jobbet

Det var rätt trevligt att i morse hämta tidningen och läsa om aktuella händelse. I princip på en helsida i HD/NST fanns det tre artiklar om vårdskador. I Sveriges drabbas runt 100 000 personer varje år av någon form av vårdskada - infektion, fallskada, felmedicinering mm. Cirka 10 000 får skador för livet och 3 000 dör. Det är inte acceptablet.

I Danmark har man påbörjat ett arbete för att förhindra detta. Inom Region Skåne finns det också många goda exempel. Tillsammans med vårt regionråd, Gilbert Tribo, vill vi att regeringen jobbar fram en nollvision för den svenska vården. Det behövs... Det går inte många dagar förrän man i media läser om patienter som felbehandlas.

Åter till verkligheten

Nu är den vanliga vardagen här med allt det innebär... möten och arbeten. Tiden har bara rusat iväg och det har infunnit sig en märklig känsla de senaste dagarna. Möjligen kommer dessa känslor avmattas under den närmaste tiden.

Det kommer självklart vara en händelserik höst. Det är snart bara ett år till valet 2010. Självklart innebär det mycket arbete och planering men det är ju så roligt. Ytterligare en händelse att se fram emot är höstens Landsmöte i Växjö. Här kommer vi under ett antal dagar och möjligen nätter... att diskutera folkpartiets framtida politik.

Ett område kommer vara sociala frågor och då inte minst hälso- och sjukvårdsfrågor. Tillsammans med bland annat vårt regionråd, Gilbert Tribo, har jag skickat in en motion om nollvision för vårdskador. Det går inte en vecka utan att jag läser i de lokala tidningarna i Skåne om vårdskador. Det har dessutom gjorts en undersökning som pekar på att över 100 000 personer skadas inom vården varje år. Av dessa så är det ungefär 3000 som avlider. Det är alldels för många.

Vi vill självklart att det införs en nollvision för vårdskador inom sjukvården precis som det finns en nollvision inom trafiken. Utformning och innehåll får vi fortsätta att analysera och diskutera. Men något behövs göras. En god sjukvård kan bli bättre.