Ord på vägen

Så kom äntligen handlingarna! I fredags kom ett tjockt kuvert från Folkpartiet med landsmöteshandlingarna. Nytt förslag till partiprogram. 900 motioner som vill påverka, förtydliga, lägga till, dra ifrån och utveckla. Svar från partistyrelsen på alla 900 motioner. Det är bara läsa på under alla de lediga stunderna.

En naturlig del i denna process är att vara med på minilandsmötet som arrangeras av Folkpartiet på en rad olika håll i landet. Igår var det dags för oss i Fp Skåne att samlas på Scandic Star i Lund. Under en heldag med ett bra anförande av vår partisekreterare, Nina Larsson, och ett varmt välkomnande av Christer Nylander, Tina Acketoft och Cristina Glad samlades vi för att diskutera motionerna och partistyrelsens svar på alla de områden som kommer att behandlas på Landsmötet.

För egen del blir tyngdpunkten på den sociala välfärden även om jag självklart kommer läsa de andra delarna. Det är i sig ett brett område allt från sociala välfärdssystemen (med försörjningsstöd som en del av inenhållet) via sjukvård, droger och missbruksvård till att skapa förutsättningar för såväl äldre som barn att känna en trygghet.

En diskussion som kom upp och varade länge var den om tänderna som en del av kroppen. Frågan har varit uppe tidigare på landsmöte och faktiskt på samma ställe som vi hade minilandsmötet igår. Då tog vi ett beslut att kroppen och tänder är lika med sant. Nu menar flera av gårdagens deltagare att vi har frångått detta beslut. Självklart kommer jag titta på det. Det får inte bli en klassfråga utan alla måste ha råd att gå till tandläkaren. Det finns säkert bra lösningar runt omkring i landet. Det gäller att ta vara på dessa goda lösningar.

Det kommer bli en intressant tid framöver att läsa både motioner och motionssvar. Nu gäller det att ta ansvar att forma folkpartiet framtida politiska grund.

Bussigt förslag

I veckan har kollektivtrafiken i Helsingborg diskuterats. Det tog ett beslut om att utreda gratis bussåkande på helger och kvällar. Det fanns en majoritet för att utreda vidare förslaget.

För egen del handlar det i grunden om att utveckla möjligheterna till att resa kollektivt. Jag åker kollektivt till och från jobbet så mycket som jag kan och det fungerar i stort sett bra. Bäst fungerar det morgonen när jag ska ta mig till jobbet men bra avgångar med bussen och kort väntan i bytet mellan buss och tåg. Värre är det på eftermiddagen och kvällen där det inte riktigt fungerar. Det blir för långa tider att vänta. Ibland kan det bli upp mot 50 minuter innan man kommer på en buss.

Därför kommer jag fortsatt ta en dialog med kollektivtrafiknämndens ordförande om att utveckla kollektivtrafiken och se till att det blir enklare att åka buss även på eftermiddagar och kvällar. Målsättningen är att fler ska åka buss och vi som bor på landsbygden ska inte behöva ha två bilar för att våra vardagsscheman ska fungera.

Tecken i tiden

Under de senaste dagarna har media rapporterat de goda nyheterna kring intresset för läraryrket. Det känns självklart bra. För även om en del vill hävda att vi måste prata om ekonomi och arbete så kommer vi att komma tillbaka till skola, utbildning och kompetens.

Som folkpartist brukar vi säga att klassresan börjar i klassrummet och vi har hela tiden hoppats på att fler vill vara med på den resan och nu ser vi alltså att intresset ökar. Med en ökning på 27 procent i söktrycket till lärarutbildningen känns det som vi har vänt trenden. Enligt en undersökning från Manpower vill fler bli lärare och då också bland män. Företagsvälrden genom Nasdaq OMX vill också att vi fortsätter att diskutera läraryrket och då med inriktning på NO och matematik. Det behövs fler lärare inom NO och matematikområdet för att skapa en konkurrenskraft inom näringslivet och då i en jämförelse med andra länder i den globala omvärlden. Jag håller med om att det behövs fortsatt satsningar på NO och matematik.

1994 började folkpartiet med arbetet att forma förändringen av svensk skolpolitik. Nu börjar vi se frukten av detta arbete. Vi är övertygade om att klassresan börjar i klassrummet och vi alla måste ta ett fortsatt avstamp och hänga med i denna viktiga resa.

Som grädden på moset

I veckan har det hänt en hel del inom den nationella politiken. För någon dag sedan var det partiledardebatt i riksdagen. Pajkastning har fått ett illustrativt innehåll genom herr Fridolins tårtkupp i debatten. För vissa verkar det som om alla medel är tillåtna i en debatt där vi fortfarande väntar på svar på en rad viktig frågor. Det är dags att vi börja kunna jämföra de olika framtidsberättelserna som de olika partierna har och som de olika samarbetspartners har. På ena sidan står ett fortsatt enigt och trovärdigt alternativ - Alliansen och på andra sidan står en splittrad opposition.

Under de senaste dagarna har moderaterna haft sin partistämma och angett inriktningen för de kommande åren. Många beslut har antagits. Lite fundersam blir jag kring moderaternas självsäkerhet när det gäller att de ska bli det främsta skolpartiet och att vi inom folkpartiet inte kan axla frågan längre. Jag är inte så övertygad om att det är rätt väg att gå utan jag tycker det är viktigt att vi tillsammans tar ansvar för de beslut och de reformer som finns inom skolområdet men trots det så är det folkpartiet med vår partiledare som har varit chef för utbildningsdepartementet och självklart får vi liberala förtecken i de reformer som nu genomförs. Dock möte jag tidigare kollegor som nu vill få arbetsro och implementera allt det goda som reformerna har betytt och inte få en massa nya saker hela tiden att ta sig ann. Vi måste fortsätta det viktiga samtalet där vi förklarar varför vi har gjort som vi har gjort och vart det kommer leda till på sikt.

På tal om kollegor var det en enad bild som presenterades när de andra partiledarna inom Alliansen besökte moderaternas partistämma. Var finns den bilden hos oppositionen?

Om några veckor är det dags för oss i folkpartiet att genomföra vårt landsmöte. Då sätter även vi ner foten i rad viktiga frågor och formar en modern plattform för framtidens utmaningar och då med självklara liberala och socialliberala förtecken.

Bekräftelse

I veckan publicerade Universitet- och högskolerådet (UHR) sin statistik kring sökläget för olika utbildningar. Där kan det konstateras att en rad olika utbildningar kopplat till välfärds- och utbildningssektorn har fått ett ökat söktryck.

UHR skriver:

"Bland annat har antalet förstahandssökande ökat för flera utbildningar:

• lärare och förskollärare (+20 procent)
• civilingenjörer (+14 procent)
• högskoleingenjörer (+5 procent)
• sjuksköterskor (+89 procent)
• läkare (+26 procent) och
• socionomer (+27 procent)"

Siffrorna är en jämförelse mellan vårterminen 2014 och vårterminen 2013. Någonstans bland dessa siffror kan jag konstatera att det ökade intresset för läraryrket måste ge vår utbildningsminister Jan Björklund (FP) ett besked om att vi är på rätt väg även om det finns en hel del kvar att göra. Vi måste konstatera att bra kan bli bättre. Men någonstans har vi påbörjat en resa som har varit och är jobbig men som kommer på sikt bära frukt vilket gynnar framtidens elever och morgondagens välfärds- och utbildningssektor.

Som liberal regionpolitiker kan jag också glädjas åt att intresset fortfarande är högt för bland annat sjuksköterskeutbildningen. 

Jobba med ett inkluderande samhälle

Onsdagen den 16 oktober var det åter dags för Region Skåne att arrangera tillgänglighetskonferensen. Bakom konferensen stod tillgänglighetsgruppen inom Region Skåne. Det är ett samarbete mellan Handikappberedningen, Habilitering- och hjälpmedelsnämnden och Fastighet- och servicenämnden.

Syftet är sätta tillgänglighetsbegrepp utifrån bland annat ett fysiskt perspektiv på kartan. Under många år arrangerades konferensen en gång per år. Under det senaste åren har det varit en paus men nu känns det angeläget att ta upp konferensen igen. Det behövs. Arbetet med att jobba mot ett inkluderande samhälle kan aldrig stanna av utan måste hela tiden pågå och det på olika plan.

Därför var det väldigt intressant att hör om så många olika god exempel från olika samhällsnivåer i Sverige. Både internt inom regionen finns det en rad goda exempel men även utanför både nationellt, inom brukarorganisationer, inom vetenskapen och inte minst inom lärosätena pågår det ett kontinuerligt arbete för en ökad delaktighet.

Konferensen brukar gästas av intressanta föreläsare. Den här gången var inte sämre. Från Handisam fick vi besök av generaldirektören Carl Älfvåg som tog med oss på en nationell exposé över vad som har hänt under de senaste åren. Carl kommer efter att ha lämnat Handisam, som kommer gå samman med Hjälpmedelsinstitutet till en ny myndighet för delaktighet, att börja jobba på länsstyrelsen i Skåne. Det är bara välkomna Carl till Skåne och gratulera länsstyrelsen till ett bra val av ny direktör och chef för länsstyrelsen.

Från Kristianstad Högskola fick vi veta hur man på ett förtjänstfullt sätt jobba aktivt med att personer med funktionsnedsättning kan gå på skolan och få den hjälp man behöver. Certec informerade om ett nytt spännande projekt.

Oavsett vart man kom ifrån så känns det som det finns en tydlig röd tråd i allt arbete. Tillsammans har vi antagit utmaningen att skapa ett samhälle som är mer tillgängligt utifrån flera olika perspektiv. Vi skapar ett samhälle med ökad delaktighet. Vi skapar ett samhälle med en inkludering istället för en exkludering.

Kom igen

Lite då och då kommer det nya mätningar kring opinionsläget i den svenska rikspolitiken. I nuläget ser vi både ett stiltje och en svag rörelse. När det gäller de flesta partierna verkar det som man inte rör på sig speciellt mycket men två partier rör på sig lite mer. Det ena är moderaterna som går bakåt och socialdemokraterna som går framåt.

Egentligen vill jag inte skriva om dessa mätningar utan för mig är det självklart den andra söndagen i september nästa år som är viktig. Från och med nu och fram tills dess måste vi fortsätta lyssna på våra väljare på de utmaningar som finns för Sverige, Region Skåne och Helsingborg. Samtidigt måste vi på ett tydligt och pedagogiskt sätt berätta vår berättelse om vad vi har gjort, varför vi har gjort det vi har gjort men självklart också berätta vad vi vill fortsatt göra, varför vi vill göra det och hur vi vill göra det.

Vid sidan om dessa berättelser måste vi också ställa krav på oppositionen att det berättar sin berättelser, varför de vill göra det och hur de vill göra det. Framför allt känns det som om den gamla parollen "alla ska med" håller på att dammas av men samtidigt finns det en otydlighet i de svar som ges hur alla ska med.

För oss inom alliansen är det bara att ta av kavajerna, knäppa upp skjortärmarna och kavla av dess samtidigt som vi lägger i ytterligare en växel och öka farten. De som kan berätta vår berättelse är bara vi själva och ingen annan. Därför är det bara att kom igen.

Att ha kakan kvar eller att äta

Just nu pågår vänsterpartiets kommundagar i Malmö. Har bara följt det rent sporadiskt men det som jag fastar för är herr Sjöstedts retorik när det gäller en eventuell regering efter valet 2014. Vinner S, V och MP valet så verkar det som om vänsterpartiet vill både sitta i regeringen men samtidigt inte sitta i regeringen. Det blir svårt för oss väljare att vet vad de egentligen vill – det är lite som att båda ha kakan kvar och att äta. Det är ett svårt dilemma men det skapar en otydlighet inför valet 2014. Hur kommer den framtida eventuella regeringskonstellationen egentligen se ut?

Kravet vänsterparitet ställer är att socialdemokraterna och miljöpartiet ska ta ställning emot privata alternativ inom välfärdssektorn. Frågan jag då ställer mig hur kommer det att påverka skåningen som har valt en privat aktör inom hälsovalet? Frågan jag ställer mig vad kommer man att säga till alla de elever och föräldrar som har valt att gå i en fristående skola? Måste dessa välja om eller snarare de får ju inte välja utan det kommer bara att finnas en aktör. Det personliga valet inskränks och mångfalden som har skapat möjligheter kommer försvinna. Kommer då också exempelvis hörselvårdvalet inom Region Skåne att försvinna? Frågorna är många och det lär säkert bli fler frågor men återigen funderar jag på om som parti både kan ha kakan kvar och samtidigt äta den. För mig går inte den ekvationen ihop.

VIP

Under de senaste månaderna har vi inom folkpartiets regiongrupp träffat en rad aktörer inom sjukvården men även medlemmar för att att diskutera de utmaningar som finns inom skånsk sjukvård i allmänhet men den situation som råder på den skånska akutmottagningarna i synnerhet. Vår tes är att man ska få rätt vård i rätt tid och på rätt plats.

Det har konstaterats att det finns många som söker till akuten men som egentligen ska gå till en vårdcentral. I samtal med en del av vårdaktörerna har de berättat om ett VIP-kort. Kortet innebär att om du söker vård via en akut så träffar du en sjuksköterska som gör en bedömningen (triagering). Bedöms det att du inte behöver vård akut utan att du kan vänta tills en vårdcentral öppnar får du detta kort. Kortet garanterar en bedömning på en vårdcentral inom 24 timmar.

I dagens DN går det att läsa att Karlskrona nu kommer införa detta VIP-kort. Det känns bra att den svenska sjukvården kan hjälpas åt och inte behöver uppfinna hjulet flera gånger. För trots allt så jobbar vi alla utifrån samma lag - Hälso- och sjukvårdslagen.

En del att läsa

 Den 14-17 november är det dags för Folkpartiet liberalernas landsmöte - partiets kongress. Under ett par roliga och intressanta men intensiva dagar kommer vi att debattera ett stort antal motioner och ett förslag från partistyrelsen. Hela debatten kommer att resulterar i ett helt nytt och framtidsinriktat partiprogram. Ett partiprogram som vi kommer att gå till val på.

Jag väntar på spänningen (även om de finns på nätet) på landsmöteshandlingarna. Det kommer bli en del att läsa även om det självklart finns områden som för mig är mer intressanta - social välfärd, häls- och sjukvårdsfrågor, frågor som rör funktionshinderpolitik, utbildning och kultur för att nämna några sakområden.

Med andra ord som kommer det nu under några veckor inte finnas någon sysselsättningsbrist hos mig men det är roligt och förtroendegivande att få vara en del av den beslutande församlingen som kommer att form morgondagens liberala politik i Sverige och då gärna med många socialliberala förtecken.

Vi kan bättre

Förra året var placeringen plats 148 och i år är det 133. Det handlar om rapporten "Årets företagarkommun" och placeringen för Helsingborgs stad. Det går ju visserligen åt rätt håll men det kan konstateras att det finns en bit kvar innan vi närmar oss till exempel Höganäs som hamnar på plats 23 i år och var nere på plats 239 förra året eller Landskrona som har klättrat från plats 102 till 35 i år.

Men vad är livet utan utmaningar? Samtidigt handlar det om att skapa förutsättningar för fler företagsetableringar inom kommunen som i sin tur leder till fler arbetstillfällen som i sin tur kan leda till ökade skatteintäkter för kommunen. Med andra ord. Bra måste bli bättre.

Rätt del av landet

”Dansk ekonomi är på väg att återhämta sig och det är en injektion för hela Öresundsregionen. Det är en bidragande orsak till att Sydsverige återhämtat sig relativt snabbt jämfört med övriga landet”.

Citatet är hämtat från Nordeas konjunkturrapport och uttalas av deras chefekonom Annika Winsth. Det är ett glädjande besked även om jag hoppas att hjulen snurrar lite fortare än vad man spår i bankens rapport. Beskedet måste också börja omvandlas till något som syns konkret - fler arbetstillfällen i Skåne och i Öresundsregionen.

För några år sedan, när vi befann oss i den djupaste delen av lågkonjunkturen, gjordes en gemensam kraftsamling för fler arbetstillfälle med regionen, näringslivet och andra aktörer. Det är möjligen dags att göra något liknande nu när det finns en del tecken som är vikten för regionens utveckling.

Att ligga i framkant

I veckan har åter det varit dags för regionfullmäktige i Region Skåne. Den främsta ärendet på dagordningen den här gången var budgeten för 2014. En stark budget som strävar framåt även den samlade oppositionen inte håller med. Det mest handlade om siffror och det kändes rätt mycket att debatten pendlade mellan svart och vitt och det fanns inget där emellan. Mycket handlar om siffror och åter siffror men det vi inte får glömma är all verksamhet som finns bakom dessa siffror. De anställda i Region Skåne gör ett mycket bra arbete. I sjukvårdsdebatten kom det att handla om tillgänglighet utifrån ett köperspektiv men för mig handlar tillgänglighet om så mycket mer.

För mig handlar det om att komma in till den där vårdcentralen någonstans i Skåne även om man sitter i en rullstol. För mig handlar det om att kunna ta del av den information som finns inom sjukvården även om man har en synnedsättning. För mig handlar det om kunna få en chans att komma in på arbetsmarknaden. För mig handlar det om att kunna göra sig förstådd vid ett sjukhusbesök även om man har en hörselnedsättning eller är döv.

Genom handikappberedningen har vi fått möjligheten att kunna sätta frågor om tillgänglighet utifrån fysisk, information och arbetsmarknad på agendan. Vi har också kunnat genom konferenser kunna lyfta bemötande och attitydfrågor. Men bra kan bli bättre, sa jag i talarstolen. Därför känns det bra att vi nu har påbörjat arbetet med att revidera det handikappolitiska programmet. Det kommer pågå under hösten och ska vara klart nästa år. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet där vi kommer tänka nytt och komma upp ur traditionella traktorspåren. Brukarorganisationerna kommer vara en aktiv medspelare i detta arbete och andra aktörer kommer vara en naturlig men nya delar i arbetet.