En mörk skugga

Även om det har varit en nyhet under de senaste dagarna så har dröjt innan jag har kunnat skriva om händelsen. Det har tagit några dagar att förstå att detta inte är som en mardröm där drömmen har gått tillbaka till 1930-talet utan det är idag - Sverige 2013 där det finns myndigheter som registrerar en person utifrån dess etnicitet och inte för att man har begått ett brott. Ännu mer frustrerad blir jag det finns barn och då riktigt små barn i dessa register. Var finns den gemensamma barnkonventionen? Kanske en futtig fråga dessa dagar. Men ändå. Jag utgår från att det sker en förändring och att berörda ministrar och andra företrädare ser till att det som händer lyfts upp till ytan och reds ut samt ber om en ursäkt till alla de som har berörts.

Säkerhet

Egentligen är inte detta ett politiskt inlägg utan mer ett inlägg utifrån min pågående utbildning till badmästare. Det finns kanske en och annan som kommer att tänka - ja, ja - han pratar bara i egen sak. Men idag har åter debatten kring äventyrsbadens brister tagit farit efter ett nytt tragiskt drunkningstillbud. Brister som äventyrsbadet är tillräckligt med kompetenta personer - livräddare med rätt utbildning och bakgrund. Det finns tyvärr en del bad som sätter upp en skylt med att man badar under eget ansvar. På så sätt kan man ute i kommunerna minska antalet personer som jobbar på våra bad men återigen får vi diskussionen när de tragiska olyckorna uppstår - var fanns personalen? Både i det aktuella fallet och tidigare i år andra liknande fall har det funnits badvakter på plats som har hoppat och livräddat enligt de principer vi lär oss men tyvärr är det så att vi inte alltid lyckas.

Självklart anser jag att varje bad som vill kalla sig ett bad värd namnet måste ha tillräckligt personal med rätt kompetens. Även om man har rätt kompetens behövs det en kontinuerlig utbildning och övning i livräddning, HLR och sjukvård. På så sätt kommer vi långt i möjligheterna att undvika olyckor på våra bad.

Men självklart handlar det inte om enbart bemanningen och kompetensen utan det ligger även ett stort ansvar på föräldrar, andra anhöriga eller ansvariga ledare att verkligen ha en god tillsyn på deras barn, elever etc. Det är rätt ofta som jag hamnar i situationer där jag anser att föräldraansvaret brister. Här har vi alla som jobba med bad en utmaning att jobba med.

Jag hoppas att det inledda arbetet kring ökad säkerhet, en ökad samsyn kring säkerhetsarbetet inom våra äventyrsbad kommer bära frukt. För jag är övertygad om att äventyrsbaden är här för att stanna. Det borde också ansvariga politiker i respektive kommun förstår och också prioritera därefter eller våga se på andra lösningar som ökar kvalitén på de svenska äventyrsbaden.