Tillbaka istället för framåt

Kommentarer från dagens presentation av vänsterns budget är hårda och det med all rätta. Efter ett stort antal år med en tydlig inriktning på arbetslinjen är det uppenbarligen tvärstopp. Vi har under de senaste veckorna fått se det ena löftet efter det andra svikits och härom dagen fick vi beskedet om att traineejobben inte kommer bli så många som man lovade i valrörelsen. Dessutom finns det fackförbund som inte alls tror på socialdemokraternas lösning. Nu höjs arbetsgivaravgiften för ungdomsarbeten och precis som handels så undrar jag hur framtiden för ungdomar kommer att se ut.

Debatten kring ROT och RUT kommer åter igen kretsa kring hur jobben ska vara vita eller om de ska vara svarta. Jag föredrar självklart både för den som utför och för den som köper att det är vita tjänster som köps. För mig handlar det om så mycket mer - att ge möjligheter för familjer att kanske kunna köpa en städtjänst och få lite mer tid för barnen. Att de äldre kan köpa en städtjänst istället för att riskera halka när man städar. För mig handlar det om jämställdhet.

Det märks tydligt att socialdemokrater och miljöpartister sitter i vänsterpartiets knä. Det märks också att det är en tillväxtfientlig budget som nu har presenterats. Jag tror inte arbetslösheten kommer minska utan snarare tvärtom. Jag tror inte att den enskilde människan kommer att få mer att säga till om utan tvärtom. Vardagsmakten kommer flyttas från den enskilde människan till kollektivet - men det måste väl vänsterpartiet vara nöjda med.

Den stora bilen har stannat i den framåtriktade rörelsen och nu har finansministern - påhejad av vänsterpartister och miljöpartister - lagt in backen och siktar nu på att så snabbt som möjligt förra tillbaka Sverige till dåtiden och inte in i framtiden.