Därför EU 11 - Gå och rösta

Om cirka 13 timmar öppnar vallokalerna här i Sverige. Imorgon är det dags att gå och rösta. Under de senaste veckorna har jag skrivit några inlägg om varför EU och vad vi i folkpartiet vill. Egentligen går det att förklara med ett ord - samarbeta. Vi vill fortsätta samarbete med andra länder i Europa om det gemensamma utmaningar vi står inför både gällande jobb, den fria rörligheten, demokrati och säkerhet. Ensam är inte starka.

Jag brukar likna mitt politiska engagemang vid en tamp/ett rep. Tampen/repet är uppbyggt av många små trådar. Ett och ett är dessa trådar sköra och går lätt att dra av. Men ju fler trådar det finns i repet eller tampen desto starkare blir det. Likaså är det med samarbetet inom Europa. Ensam är vi sköra men tillsammans är vi starka.

Tillsammans med min yngsta dotter avslutade vi den första delen av supervalåret genom att lägga i ytterligare ett flygblad i de orter som vi bor i. Nu väntar vi på att få lov att rösta (ja, det har gått att förtidsrösta) och lägger då självklart rösten på det parti som inte säger nej till fortsatt samarbete, inte säger nja till ett samarbete utan säger JA till Europa och ett fortsatt samarbete.

Finbesök

Det har varit en del debatt kring det. Det har varit en debatt vems förtjänst det är. Det pågår en debatt om vad som ska sägas och tas upp. Självklart tänker jag på president Obamas planerade besök till Stockholm den 4-5 september.

Senast det begav sig var 2001 under EU:s toppmöte i Göteborg och nu är det åter dags. Jag tycker att det är bra att Sverige och Norden finns på världskartan som en god samtalspartner i de globala utmaningar som vi står inför och som vi ser i nyhetsrapporteringen varje dag. Ensamma är vi inte starka men tillsammans kan vi skapa förändringar. Då är det viktigt med ett gott internationellt samarbete.

Jag är övertygad om att nuvarande regering och andra diplomater och politiker har varit starkt bidragande till att sätta Sverige på den internationella kartan och det känns bra att vi ses som en naturlig och bra samtals- och samarbetspartner för de framtida utmaningarna.

Attack mot demokratin

"Kändisarnas hårda ord mot Björklund". "Med lögnen som argument". Två citat tagna från verklighetens media de senaste dagarna. Den ena handlar om ett antal svenska artisters ordval via twitter mot en av landets partiledare. Den andra handlar om en fackföreningsordförande ordval via ett pressmeddelande som ett försök i att smutskasta ett förslag om lärlingsutbildning.

I båda fallen tycker jag att det är en attack mot den svenska demokratin. I vårt land måste vi kunna ha olika åsikter och tankar/funderingar hur vårt framtida Sverige ska se ut. Det är inte alltid så att jag delar dessa tankar men med ömsesidig respekt för den ständigt demokratiska processen behöver vi kanske tänka på hur, när och varför vi gör som vi gör.

När argumenten tryter så tar vi till hårda ord och lögner. När förslagen egentligen är bra men man har svårt att acceptera att det är bra förslag på grund av det kommer från en politisk motståndare så tar man till en lögn utan att titta på förslaget och se vad det egentligen säger.

Lärlingsutbildningen skippar inte teorin utan fortsätter ha teoretiska delar i sig. Men det som händer med Björklunds och folkpartiets förslag med en ny lärlingsutbildning är eleverna på de praktiska programmen får en möjlighet att lära sig de praktiska delarna på företag och dessutom få lön istället för att lära sig de praktiska momenten i en "konstlad" verkstad. Förslaget hjälper ungdomarna att få in en fot på arbetsmarknaden och samtidigt tryggar framtiden inom t ex hantverksyrkena.

Blicka bakåt för att blicka framåt

foto: sxc.hu

Då så, då har vi nu lämnat 2012 bakom oss och ska börja så smått blicka framåt och med stor förväntan se vad 2013 har att erbjuda. Men i dessa tider är det också populärt att blicka tillbaka på det året som har varit så jag kan inte låta bli att stanna upp och göra lite personliga reflektioner.

För egen del har 2012 handlat mycket om utbildning. Jag har läst till legitimerad badmästare och detta har tagit en stor del av min tid i anspråk. Men och andra sidan läser man i Kristianstad, 110 km enkel väg från hemmet, varje dag mellan 08.30 - 15.30 så tar det tid och kraft. Tid och kraft från både familjen men också, i det här sammanhanget, det politiska engagemanget. Detta märks nog också på antalet blogginlägg från min egen sida. 2011 blev det 119 inlägg och förra året stannade siffran vid 95. Kanske är det så att det inte har hänt så mycket i de politiska kretsarna så att det har varit värt att göra en personlig reflektion eller så har det just varit det att jag har prioriterat min tid till annat.

Självklart har det hänt saker. Jag tänker både på internt för oss i Folkpartiet liberalerna där vi just nu jobbar intensivt med att ta fram ett nytt partiprogram. Jag kan konstatera att det finns fler partier som gör likadant och det verkar inte vara en enkel resa varken för centerpartiet och för socialdemokraterna. Deras medlemmar känner inte igen sig i de nya formuleringarna och i en del av de nya (?) förslagen. Det är viktigt att vi inom folkpartiet dra lärdom av detta och vi som ett idéparti måste fortsatt ha högt i tak i formuleringarna kring det nya partiprogrammet. För mig är det viktigt att vi slår fast och vår liberala ideologi samtidigt som vi plockar tillbaka de socialliberala formuleringarna i större grad än vad som har varit gällande under de senaste åren. Det ska fortfarande vara OK att ha både hjärta och hjärna inom den svenska politiken. Jag är övertygad om att folkpartiet med en socialliberal inriktning kan påvisa att det faktiskt går att kombinera detta. Resan med det nya partiprogrammet fortgår fram till november och då tar vi slutgiltig ställning till den nya riktningen. Men med Christer Nylander vid rodret så är jag inte speciellt orolig för slutresultatet.

Ett annat område som har påverkat oss är den globala ekonomin. Både den kris som vi har sett inom våra Euro-länder i Europa och den kris som finns globalt med en ekonomisk nergång. Därför känns det glädjande att jag kan konstatera att president Obama verka ha nått en uppgörelse för att förhindra budgetstupet i USA, vilket hade påverkat den globala ekonomin tror jag. Jag hoppas att vi snart kan börja se ljuset i tunneln både globalt, inom EU och här i Sverige. Jag hoppas också att mina företrädare i regering och riksdag följer detta med stor noggrannhet och gör vad de kan för att mildra omständigheterna exempelvis med tanke på alla de varsel som vi såg under hösten 2012. EU-krisen har även nått Sverige.

Ett tredje område som känns värdefullt för mig är frågorna som berör personer med funktionsnedsättning. Under 2013 kommer jag i rollen som ordförande för Region Skånes handikappberedning fortsätta den viktiga dialogen med regionens nämnder gällande de viktiga tillgänglighetsfrågorna. På olika sätt under våren kommer vi att belysa dessa frågor genom ett antal konferenser. Vår egen konferens i mars kommer att handla om bemötande inom regionen och just nu jobbar vi med att skapa ett bra program som ger oss kraft att jobba ännu mer med bemötandefrågor. Även tillgänglighetsfrågorna utifrån fysisk tillgänglighet kommer stå i fokus under våren. Det finns fortfarande, tyvärr, en hel del att göra för att klara av enkla avhjälpta hinder inom regionens olika verksamheter. Senare kommer vi att påbörja arbetet med att revidera de handikappolitiska programmet. Jag vill att Region Skåne ligger i framkant i dessa frågor och då måste även våra program följa med i utveckling och inte fastna i det förflutna.

Jag kan konstatera att det både har hänt en del under 2012 och det kommer hända en hel del under 2013. Det finns alla anledning från min sida att tro att antal blogginlägg kommer inte stanna vid 95 när vi summerar året om ett år utan det är min förhoppning att jag tar mig tillbaka och reflektera både om stora och små händelser som sker runt omkring i Helsingborg, Skåne, Sverige och världen.

Tycka till

Under hela året har det pågått ett arbete med att ta fram ett helt nytt partiprogram för Folkpartiet liberalerna. För oss i Skåne har det handlat om fyra stora träffar, ett gediget förslag och ett gemensamt möte där vi tog ställning till FP Skånes svar till de som jobbar med programarbetet.

Alla svar och tankar bearbetas och nästa höst kommer landsmötet besluta om ett helt nytt partiprogram. Delaktighet är viktigt så därför inbjuds alla som har tankar, idéer och funderingar på ett framtida innehåll att svara på en ny enkät. Passa på att vara med och påverka och svara på enkäten redan här.

Fyra partier

Idag kom ett utspel om att det borde skapas ett parti av dagens fyra allianspartiet. Utspelet kom från en av mina partivänner. Egentligen är det ingen direkt nyhet utan det förekommer utspel då och då om att att slå ihop ett eller flera partier inom Alliansen. Tidigare har det kanske handlat mest om att slå ihop centern och folkpartiet. Det har till och med varit en rad motioner på våra landsmöten om detta. Då som nu tror jag att det är bäst med fyra partier. Vi tycker lika i många frågor men våra partier har olika värdegrunder och ideologier som grund för våra politiska ställningstagande. Jag anser att det ska så vara även framöver. Det kan bli svårt att förena fyra partiers olika ideologier till något helt nytt.

Vi behöver fortsätta att samarbete inom ramen för Alliansen men jag tycker också att det behövs finnas en viss frihetsgrad att profilera oss som enskilda partierna. Även om vi gör det finns det möjligheter till ett gemensamt ansvarstagande för Sveriges framtid.

Lokalt samarbete

Jag kan inget annat än bli glad när jag läser artikeln i Helsingborgs Dagblad om 13 byaföreningar i Höganäs och Helsingborg går samman och föreslår utveckling av kollektivtrafiken. I sig är det ingen nyhet att föreningarna jobbar över gränserna men jag kan ändå tycka att detta är något unikt och bra att det finns ett sådant starkt engagemang i byarna.

Självklart ser jag fram emot den fortsatta processen och hoppas att min partikollega eller i alla fall hans tjänstemän med ansvar för kollektivtrafiken i nordvästra Skåne ser kraften bakom förslaget och jobbar vidare med de konkreta förslag som nu byaföreningarna har lagt fram. De är alla värda att titta på tycker jag.

Det goda samtalet

Bild: sxc.hu

Allt sedan jag engagerade mig inom politiken har den demokratiska processen och samhällsutvecklingen varit två självklara hörnstenar i mitt arbete. I båda fallen har det även handlat om att finna olika arenor att föra ett kontinuerligt samtal med mina medmänniskor såväl de som är politiskt engagerade men självklart även de som inte tillhör något politiskt parti men ändå har funderingar, tips, tankar, reflektioner, ris och ros kring hur vårt samhälle utvecklas.

Någonstans i dessa samtal sker det ju en utveckling. Det är ju inte alltid så att vi tycker lika utan kan mötas på vägen med olika åsikter men också respektera varandra för de åsikter vi har (eller utgå från att vi kan visa respekt för varandras åsikter och inte låta det bli sandlådepolitik över det hela). Att föra dessa samtal kan ske på olika sätt. Det personliga mötet på stan, på gatan, på arbetsplatsen, på badhuset, på idrottsanläggningen eller i en kö i affären är den mötesform som jag kanske tycker bäst om. Men det är inte alltid så att det finns tid och möjligheter till dessa samtal. Då finns det andra forum att låta det nödvändiga samtalet, den nödvändiga processen kring utveckling av samhället och de demokratiska processen ske.

I början handlade det mycket om att skriva insändare eller debattartiklar. Så är det fortfarande. Men den snabba responsen uteblir ganska ofta - även om jag då och då får både telefonsamtal, brev och mejl om att jag antingen är inne på rätt spår eller är helt ute och reser. Dock har det under de senaste åren utvecklats andra forum som inbjuder till en snabb respons för det jag tycker och reflekterar kring. För mig är det helt naturligt att både använda bloggverktyget, Facebook och även Twitter (om i mindre skala än de förstnämnda) för att fortsätta samtalet men även inbjuda till möjligheter till att få snabb respons.

Precis som Kent Persson skriver i hans blogginlägg i ämnet så tror jag också att "politiken har kommit till de sociala medierna för att stanna". Men jag är också övertygad om att alla kommer inte tycka att det är specillt intressant att skriva ett blogginlägg eller uppdatera sin status på Facebook eller Twitter. Det måste få finnas flera olika forum att skapa möjligheter till det goda samtalet. På så sätt kommer den fortsatta viktiga processen för demokratin och för samhällsutvecklingen att kunna fortsätta.

Demokratisk diskussion

Inför nästa kommunfullmäktige i Helsingborg kommer en motion upp från miljöpartiet att ändra antalet valkretsar från dagens två till tre. En del kan väl säga att det är en favorit i repris. Motionen brukar återkomma någon gång under mandatperioden och det är lite olika partier som skriver under den. Även vi inom folkpartiet har tidigare tagit tydlig ställning att ha två valkretsar i Helsingborg istället för tre som idag.

Men vid alla tillfällen har motionen fått avslag, oavsett om det har varit ett styre med socialdemokrater i spetsen eller med moderater i spetsen. De vill inte ha två utan tycker att det behövs tre valkrets. Orsak... de skulle förlora mandat i kommunfullmäktige på om det finns två valkretsar istället för tre.

Det kan kännas något märkligt att man genom en matematisk laboration kan skapa en förändring i mandatfördelningen och att man inte alls vill skapa en demokatisk diskussion kring att förändra för att skapa en demokratisk bredd i den valda församlingen.

Läser man vidare så tycker det socialdemokratiska oppositionsrådet, Mikael Skoog, att det är ganska skönt att det finns tre valkretsar för då stänger man ute ett antal partier och syftar på det parlamentariska läget i början av 1990-talet i Helsingborg när det fanns upp mot 10 partier i fullmäktige. Rörigt - kanske? Demokratiskt - som speglar helsingborgarnas demokratiska röstande - definitivt ja.  

Även om jag vet utslaget när det gäller behandlingen av motionen så hoppas jag att den fortsatta demokratiska diskussionen fortsätter och för folkpartiets del handlar den fortsatta dialog såväl internt som externt.

Demokratisk process

Den demokratiska processen i Tunisien och de andra länderna som vi har sett förändringar i under det senaste halvåret fortsätter. Det är kanske inget lätt väg att gå från en diktatur till ett samhälle där de demokratiska värderingarna får råda. Men det är nödvändigt att det får ta tid och att inte t ex andra länder står vid sidan om och otåligt väntar på snabba förändringar. Det finns ju ett uttryck om att Rom inte byggdes på en dag. Detta måste självklart få gälla de nya demokratierna som nu byggs upp i Egypten, Tunisien och Libyen för att nämna några länder.


Idag är det Tunisiens tur att gå till val - det är ett oehört viktigt val säger Amir Al-Sahlani, riksdagsledamot för centerpartiet och jag kan inget annat än hålla med och samtidigt glädjas med våra medmänniskor i dessa länder att år av förtryck nu är över och att nu får den enskilde människan mer att säga till om och påverka sin egen vardag om än i kanske mycket små steg.

"Vi lärde oss inget om demokrati"

Idag fortsätter Dagens Nyheter med en rad uppföljningsartiklar kring undersökningen om ungdomars inställning till begreppet demokrati. I en av artiklarna berättar en tjej om att det inte vet vad demokrati är för något. Det har inte lärt sig något om det i skolan. Hur kan det vara möjligt? Hela läroplanen bygger ju på demokratibegreppet och med inflytande och delaktighet som viktiga delar i eleverna arbete.

En kommentar jag har fått är att det är ett förlegat samhälle vi lever i och att de politiska partierna har spelat ut sin roll. Kommentaren handlar om, min tolkning, att det är en skendemokrati vi har när vi ska ge makten till ett antal proffstyckare (läs politiker) och tjänstemän. Det som vore intressant att veta är hur ska det se ut i framtiden. Vem ska ta ansvar? Vem ska man kunna utkräva ansvar ifrån när det inte går rätt till? Och när går det inte rätt till? Det finns säkert många frågor som behövs ställas och vi behöver gemensamt finna svar på frågorna.

Demokratin måste vinnas

Redan när jag var aktiv i Liberala Ungdomsförbundet eller Folkpartiets Ungdomsförbund som det hette i början kunde jag konstatera att demokrati är inget givet utan varje nya generation behöver vinnas till demokratin. Att demokrati som begrepp är viktigt har vi kunnat vittna om under vårens händelser i Egypten, Tunisien och det som nu pågår i Libyen.

Då känns det något märkligt att läsa att ungdomar i Sverige idag inte tycker att demokratin är så viktig. Det finns de som säger att det skulle till och med vara ok med en stark ledare som leder landet eller möjligen med andra ord en diktator som ska bestämma allt. Och andra sidan så finns det de ungdomar som kan tänka sig byta parti om man får pengar eller tar emot något gåva. Är detta verkligen demokrati? Vad är orsakerna till detta?

Stefan I. Lindberg, bland annat docent på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet, har genomfört undersökningen och funderar själv på orsakerna.

"Exakt vad orsakerna är vet vi inte. Men låt mig spekulera i några möjligheter. Man kan till en början undra vilken demokratilära den yngre generationen fått sig till livs i grundskola och gymnasium? En historielös, mekanisk syn på demokratin (och marknadsekonomin) som inte tar upp dess normativa grundvalar, antagligen. Man måste då fråga sig vem som har utbildat dagens lärare i samhällskunskap och historia att servera en sådan demokratisyn. Det är bara att konstatera att vi på universitet, speciellt inom statsvetenskap, som utbildar de blivande lärarna i historia och samhällsvetenskap i så fall bär ett tungt ansvar."

Vi som är aktiva i de politiska partierna, oavsett vilket, behöver nog ta detta som en varningsklocka och fundera över hur vi kan skapa möjligheter för att främja de demokratiska grundvalarna och som jag fick lära mig i början av mitt politiska engagemang - vinna nya generationer till demokratin.

Många har reflekterat kring undersökningen: Persson, Axelsson, Tokmoderatern, Alltid rött... och Böhlmark

Blir något fundersam

Under de senaste veckorna har jag kunnat följa och försökt med glada tillrop stötta mina liberala kollegor i Västra Götaland och Örebro i omvalet till regionfullmäktige respektive kommunfullmäktige. I går var det dagen V som vi valdag. En intensiv valkampanjsperiod är över och det är dags att reflektera kring de uppkomna situationerna.

Egentligen kan jag konstatera att sådana här omval ska inte egentligen behöva äga rum i det demokratiska landet Sverige. Men när det konstateras att det har uppstått en rad olika fel längs vägen så har andra bedömt att detta var den enda vägen för att säkerställa de demokratiska processerna. Med detta som bakgrund så viker jag mig.

Men med facit i hand när det gäller valdeltagandet kan jag bli något fundersam. I media har det visserligen rapporterats om riskerna för ett lågt valdeltagande men samtidigt igår såg man siffror som pekade upp mot 60-70 procent. I själva verket slutade det hela på 43 procent i Västra Götaland. Jag kan inget annat än att hålla med demokratiministern som säger att det är en besvikelse.

Samtidigt kan jag konstatera att det spelar nog ingen roll av att ha separata valdagar, som Maud Olofsson nämnde för någon dag sedan. Jag själv har varit inne på tanken men efter helgens val så är jag inte lika övertygad längre. Eller så kör vi det men med risker att valdeltagandet inte blir speciellt högt. Då är det bättre att vi fortsätter gå till val vart fjärde år och då till val för samtliga nivåer - riksdag, region/landsting och kommun. Rikspolitiken ger en potential till en större uppmärksamhet och samtidigt ett intresse för politiken.

Det finns mycket att fundera över en dag som denna och jag tror och hoppas att det är fler med mig som fortsätter att fundera hur vi kan säkerställa de demokratiska processerna så att även kommande val blir säkrare och att vi inte i landet Sverige behöver gå till omval på grund av missar i det demokratiska arbetet.

Gör om gör rätt

Idag kom så beslutet från valprövningsnämnden. Valet ska göras om i en av Örebros valkretsar och i hela Västra Götaland. I samband med valet så rapporterades det så många fel och brister med valsystemet som i sig hade en påverkan på valresultatet. I Örebro handlade det om en röst för att ge FP ytterligare ett mandat.

Så jag kan bara instämma i Birgitta Ohlsson kommentar att det bra att det nu ges möjligheter till att göra om och göra rätt. Birgitta har tillsammans med folkpartiets partisekreterare lagt fram 15 förslag till ett mer rättssäkert valsystem.

Personligen blev jag även drabbad, även om det i sig inte hade en påverkan. I min valkrets där jag bor så vet jag att jag har i alla fall ett personkryss. Men när jag gick in och läste av personkryssen på min valkrets hade jag inte fått något kryss alls. Jag kontaktade länsstyrelsen som inte ville göra något åt missen utan skylde bara på den mänskliga sektorn. Denna gång hade det ingen påverkan men tänk om det händer igen och händer någon där det verkligen har en påverkan.

Det handlar precis som många uttrycker det om en säkerhet kring våra demokratiska rättigheter och skyldigheter. Om vi vill att väljarna ska gå och rösta så måste de också känna en trygghet i att det blir rätt från början och att vi inte tvingas gör om för att göra rätt.

Liberal kulturpolitik

Svenska Dagbladets kulturchef, Stefan Eklund, pekar idag ut Folkpartiet som det främsta kulturpartiet som vågar lyfta upp kulturfrågorna på agendan. Både personer som t ex Skåneförbundets ordförande, Christer Nylander och frågor som kanon, fritt inträde på museum och krav på en ökad kvalité på kulturen är frågor som avgör att Stefan Eklund utnämner Fp som det parti som skiljer sig i mängden.

Vårt samhälle har ett viktigt kulturarv att förvalta och det gäller att partier som folkpartiet fortsätter kämpa för att behålla kulturfrågorna inom det demokratiska samhället och inte utnyttjas av mindre demokratiska rörelser.

Därför blir jag glad idag när man läser Stefan Eklunds artikel.

Valfrågor

I dagens DN presenteras det en ny undersökning kring vilka frågor som väljarna anser vara viktiga. Den toppas av arbete/sysselsättning, följt av vård och skola.

Jag tycker att det handlar om dels trygghet för den enskilde att ha ett arbete eller sysselsättning där man får en personlig inkomst för att klara av de omkostnader vi har i vardagen.

Det handlar om sjukvård där vi vill kännas oss trygga med en god vård, vård i tid och tillgänglig vård den dagen då vi behöver ha sjukvårdens insatser.

Men det handlar också om att bygga en grund och en förståelse för den egna personens framtid. Därför är det viktigt med skolan. En skola som också ska lägga grunden till ett fortsatt demokratiskt samhälle.

Det är viktigt att vi presenterar vår bild utifrån folkpartiets ideologi i dessa frågor men även att vi är redo att besvara väljarna frågor i barnomsorg, skatter, äldreomsorg och i miljöfrågor. Men en klar och tydlig bild klarar vi av det den 19 september. Vi lägger ytterligare en växel!

Demokrati

Vid vårt senaste styrelsemöte för den lokala folkpartiavdelningen i Helsingborg informerade ordförande för Liberala Ungdomsförbundet att det är stora svårigheter att komma in på gymnasieskolorna och diskutera politik med gymnasieeleverna. Skolorna har blivit striktare. När jag själv var engagerad i LUF så var det lättare att komma ut.

Problemet är inte isolerat i Helsingborg utan vid flera tillfällen i media har vi kunnat läsa att fler kommuner gör likadant. Skolverket kan nu konstatera att det är inte lämpligt i nya riktlinjer till skolorna.

Även Rasmus Jonlund skriver om detta fenomen.

Händelserik helg

Har försökt intala mig att inte skriva något blogginlägg under påskhelgen då det måste finnas tillfällen när man bara är och umgås med familjen. Det blir som ett andningshål i den vanliga vardagen med alla de måsten som finns.

Trots många dagar av ledighet har jag kunnat läsa av nyhetsflödet att det har hänt en hel del med politiska anknytningar.

Det första jag tänker på är den att folkpartiet har lämnat förhandlingarna inom SKL gällande lärarna förtroendetid. Det finns de som vill ta bort förtroendetiden om 10 timmar. Bland annat finns det en del skolchefer som är inne på detta spår och verkar få gehör hos en del inom SKL men inte folkpartiet. Vi sätter kunskapsfokus för omsorgsfokus skriver en del av mina partikollegor och jag kan inget annat än hålla med. Det behövs tid för för- och efterarbete, det behövs även tid för den självklara kontakten mellan skolan och hemmet. Detta sker bland annat inom dessa 10 timmar men långt ifrån räcker dessa timmar till och skulle man plocka bort detta vad skulle då lärarna ta denna tid ifrån. Skolan är inget 8 - 17 arbete. Det är ett arbete som pågår hela tiden.

Bloggat om detta har Runo Johansson, Mark Klamberg, Andreas Froby, Niklas Frykman, Amanda Brihed, Anna Lundberg, Annika Beijbom, Mikael Wendt, Helene Odenjung och Carina Boberg gjort.

Det andra jag tänker på är att det har åter kommit olika mätningar på förtroendet för våra partiledare. Rubriken i den s-färgade Aftonbladet är ganska intressant "Sahlin - en sjunkbomb". Jag trodde att Aftonbladet kanske skulle stötta mer än vad de gör. Det kan konstateras att i princip alla partiledare får minskat förtroende även min partiledare Jan Björklund. Han delar femteplatsen med Mona Sahlin. Det är dags att lägga i ytterligare en växel...

Intressant inlägg

Läser idag Peter J Olssons intressanta ledare. Bra reflektion som skapar ytterligare energi att göra ett bra arbete i valet eller som jag säger - nu kör vi så det ryker...

Region Skåne består

Nu har regeringen fastställt förslaget kring att Region Skåne inte längre ska vara ett försök utan något permanent. Nyheten kommer för ungefär ett år sedan men det är först nu som det börjar kännas på riktigt.

Under dessa 10 år som regionen har funnit kan det konstateras att det har runnit mycket vatten under broarna och vi har tillsammans kunnat forma en framgångsrik region. En region där vi har kunnat påvisa att vi kan faktiskt klara av många fler uppgifter som tidigare hade en annan huvudman.

Självklart är jag glad att vi går från ord till handling även i denna fråga. Jag känner dock att vi är redo för att få fler uppgift kopplat till regionen främst då med anknytning till den regionala utvecklingssektorn med alla de sakområden som finns.