Bygga för framtiden

 Nu har jag landat i soffan efter en intensiv helg på Folkpartiets riksmöte i Västerås. Närmare 800 folkpartister samlades för att gemensamt börja bygga inför framtiden. Det känns som det ligger en tydlig revanschlust i luften och den besvikelse som valresultatet var i höstas ändras till en tydlig kämparinställning med blicken inställd för 2018.

Det kommer att ta tid och jag kan inte låta bli att låna Jan Björklunds ord från hans anförande:

"Den gör ont för att förnyelse innebär att vi måste kunna säga; vi har haft fel förut."

För mig är det viktigt att vi vågar lyssna och börjar svara på de frågor som väljarna vill ha svar på och inte svara på de frågor som vi tror väljarna ställer till oss. Men i helgen började vi denna resa genom att själva börja diskutera i ett öppet klimat vilka utmaningar som finns inom en rad olika sakpolitiska områden och då med utgång från de två tillsatta kommissionerna där en skåning - Mats Persson - är ordförande för den ena kommissionen.

Det kanske kan kännas lite enkelspårigt med jag själv valde igår att gå på två för mig viktiga seminarier - sjukvård och funktionshinderpolitik. Möjligen är det så att det är dags att vidga vyerna - vilket jag gjorde i dag genom att delta i seminarium kring civilsamhället, välfärdsstaten och välfärdssamhället.

Alla tre handlar om värderingsfrågor och en fortsatt kamp att stärka de tydliga liberala förslag kring valfrihet, välfärd, e-hälsa och innovationer. Det händer mycket inom sjukvården. Det händer mycket om att flytta perspektiv inom funktionshinderpolitiken. Det handlar om att utgå mer civilsamhället. Att blanda alla dessa perspektiv och inriktningar kommer kunna leda till intressanta förslag till lösningar på samhällsutmaningar. Men då måste vi också våga att lyssna och ställa frågor om de förslag vi kommer fram med också är förslag som angår de vi möter.

Att detta är nödvändigt fick vi ett bevis på vid dagens pass kring välfärdskommissionen där en av gäster efterlyser bredare samtal med patientgrupper inom sjukvården, anhöriga men även brukarorganisationer.

Det tar nog några dagar att smälta alla intryck och se vilken roll jag kan ha för det fortsatt bygget. Ett första steg kan också handla om att skriver någon motion till höstens landsmöte som är ett av många steg i den liberala kraftsamling, i den liberala förnyelsen.

Tillbaka till vardagen

Det har nu i princip gått två veckor sedan valet avgjordes den 14 september. Känslan jag hade när jag gick från mitt sista pass på Väla, och konstaterade att nu har gjort allt jag har kunnat, var bra. Under två veckor fick jag utdelat mitt eget material, partiets material såväl regionalt och kommunalt, och jag förde många samtal i valstugorna och på Väla. Nu var det dags för väljarna att rösta rätt.

Resultatet vet vi och det blev självklart inte så bra som jag hade hoppats på. Alliansregeringen får lämna över, vad det ser ut som nu, till en regering bestående av socialdemokrater och miljöpartiet. Det kommer inte vara någon stark regering och det behövs ett direkt eller indirekt stöd från vänsterpartiet. Ett vänsterparti som tycks fortsätta med vinster i välfärden.

På hemmaplan är inget klart mer än att kryssen är räknade. Jag är självklart glad och stolt över alla de kryss jag fick i riksdagsvalet och inte minst i regionvalet. Det visar sig att det gör nytta att vara fokusera och sätta upp tydliga mål med valrörelsen. För mig är frågorna om rätt vård på rätt plats och i rätt fortsatt viktiga och kommer finnas där som en blå tråd under de närmaste åren. Som en viktig del i detta kommer jag fortsätta mitt påbörjade arbete med att få fler regionpolitiker och även många kommunpolitiker att förstå vikten av att införa en fyramånadersgaranti för att på så sätt hjälpa våra barn som har läs- och skrivsvårigheter till en bättre skolgång. För mig är skolan ett fortsatt viktigt område även om jag är regionpolitiker. För mig är fortfarande skolan den del i ett barns utveckling och resa mot framtiden.

Oavsett vad som händer med det parlamentariska läget inom regionen så ser jag fram emot att åter få ta plats i det nya regionfullmäktige den 3 november. Vi kommer bli ett mindre liberalt gäng i fullmäktige men tillsammans kommer vi göra skillnad. För vi ville mer i valet... och vi vill fortfarande mer efter valet.

Sent grattis!

I veckan fyllde folkpartiet 80 år. Självklart vill jag gratulera denna pigga och vitala 80-åring. En 80-åring som har gjort skillnad i svensk politik. En 80-åring som både har haft medgångar och motgångar men har alltid stått upp för en och samma sak - dess ideologi, liberalismen.

Ideologin måste vara en intresseväckande ideologi då det finns andra partier som har närmat sig den samme och i några fall också hävdat att man har tagit över den från folkpartiet. För mig finns det bara ett parti som står upp för ideologin. För mig finns det ett parti som både har hjärna och hjärta med i politiken. Jag tänker på Bertil Ohlin, Bengt Westerberg, Barbro Westerholm och många andra liberal som har stått på det "glömda Sveriges" sida som har sett till att skapa reformer som underlättar att inkluderas i samhället och inte fortsatt vara exkluderande.

Det är intressant att ta del av partiprogrammet från 1934 och göra en jämförelse med det partiprogram som vi antog på landsmötet förra året. Då handlade det om behovet av tillväxt och företagsamhet, socialpolitik, jämställdhet och skola. Samma frågor går vi till val på än idag för att gör "Sverige till ett mer liberalt land att leva i".

.

Liberal feminism

För några år sedan satt jag hemma hos en partikollega och diskuterade jämställdhetsfrågor. Hon sa självklart är du feminist. Jag funderade och sa att jag nog inte är en uttalad feminist men tycker ändå att frågor kring jämställdhet är viktigt. Men är du ingen rödstrumpa frågade hon. Mitt svar då var nej. Än idag kan jag inte kalla mig rödstrumpa men kan ändå tycka att jämställdhetsfrågorna är viktiga och behöver lyftas på dagordningen. Därför blir jag nu glad att se både Jan Björklund, Maria Arnholm och andra folkpartister (bland annat mina partikollegor som har varit med på Nordiskt Forum i Malmö) lyfter frågorna kring jämställdhet och feminism. Det är också bra att det finns andra politiska ideologier ändå socialism som våga lyfta frågor kring feminism och varför då inte liberal feminism.

Idag läser jag en intervju med Jan Björklund som trycker på att öka möjligheter till karriärvägar för kvinnor. Sedan något år så har det varit möjligt att inrätta karriärstjänster inom skolan. Inom Region Skåne har folkpartiet föreslagit att det ska finnas möjligheter att inrätta karriärstjänster för sjuksköterskor. Jag konstaterar att det behövs fler karrirävägar och en mer jämställd löneutveckling. Men det behövs också ett borgerligt parti som vågar stå upp för feminismen och då är det självklart att det ska vara det liberala partiet - Folkpartiet som står upp för feminismen - den liberala versionen.

Berg- och dalbana

Precis som jag har skrivit så tänkte jag inte reflektera kring de olika opinionsmätningarna som presenteras av de olika instituten men nu känner jag det finns ett behov.

Senast igår fick vi en mätning från riksplanet och det finns en del kvar att göra för oss inom Alliansen men samtidigt vet vi att det finns ett stort antal väljare som inte har bestämt sig. Det är dessutom ett stort antal som bestämmer sig i slutet av valrörelsen.

På samma sätt gäller det för regionen. En opinionsmätning visar på att femklövern kan få fortsatt förtroende för att utveckla regionen men även här måste vi veta att det finns många som inte har bestämt sig utan bestämmer sig sent. För egen del är det därför fortsatt viktigt att vi fortsätter berätta vår berättelse både den liberala men även den gemensamma. Vi har gjort mycket men självklart vill vi mer. För mig är det viktigt att man ska få rätt vård i rätt tid på rätt plats. För mig och mina partikollegor finns det en rad konkreta exempel som vi kommer jobba vidare med.

Tillbaka igen

Precis hemkommen från ytterligare ett regionfullmäktige i Region Skåne. Idag var det en lite speciell dag. Det var nämligen premiär att ha ett fullmäktigemöte i nya Rådhus Skåne. Ett nytt gemensamt hus tillsammans med Kristianstads kommun och dessutom bara ett stenkast från tågstationen. Märkte det redan i morse när jag väntade på tåget i Hässleholm. Många regionpolitiker valde att ta tåget idag istället för att köra bil. Ett bra steg i vårt gemensamma ansvar för miljöarbetet.

Många frågor kretsade kring kollektivtrafiken i Skåne - allt från trafikförsörjningsprogram till diskussion kring sommarkortets innehåll. Många motioner avklarades där jag måste påminna mina kollegor och handikappberedningens roll att vara en remissinstans när det gäller motioner som berör funktionshinderfrågor.

När det gäller frågor som berör personer med en funktionsnedsättning så fick jag åter förtroendet att verka i en av regionens viktigaste nämnder - nämligen Habilitering- och hjälpmedelsnämnden. Under föregående mandatperiod var jag ordförande för nämnden och nu kommer jag tillbaka som ersättare. Det ska bli roligt att få jobba med frågorna igen och inte bara jobba med de viktiga övergripande frågorna som berör funktionshinderpolitiken inom regionen. Jag är övertygad om att det har hänt en del under de år jag har varit borta men jag hoppas att jag snabbt får en uppdatering av nämndens duktiga tjänstemän.

För mig känns det naturligt att jobba med dessa frågor. För mig är folkpartiet hjärtat i den liberala borgerligheten. Vi är alltid beredda att slåss för de utsattas, svagas och bortglömdas rättigheter och möjligheter till bättre livschanser och framtidsutsikter.

Äntligen

Nu är det visserligen över en vecka sedan som min partikollega Erik Ullenhag presenterade lagförslaget kring diskrimineringslagstiftningen där otillgänglighet blir en diskrimineringsgrund. Jag kan egentligen bara säga äntligen och avsluta mitt blogginlägg här.

Men samtidigt kan jag också säga äntligen. För vi i folkpartiet och där jag har varit en av dem har längre kämpat för att skapa en förändring i lagstiftningen. Vi har haft uppe frågan på vårt landsmöte för några år sedan och fick då med oss landsmötet att gå från besvara en motion till att bifalla en motion. Stödet har varit där och vi som har följt processen vet också att det har handlat om ett givande och ett tagande mellan partierna. Men nu är vi äntligen i hamn.

Torsdagsauktionerna utanför regeringen och riksdagen kan avslutas. Tillgänglighetsmarscherna under åren behövs fortfarande men kan snart börja ha ett annat fokus. Jag hoppas att jag i år antingen i Helsingborg eller i Malmö kan vara med igen. Jag har haft förmånen under några år att gå med och sedan också få hålla ett tal kring tillgänglighetsutmaningarna och denna gång kommer jag med glädje konstatera det framsteg som nu har gjorts.

Som folkpartist står för vi hjärtat i den liberala borgerligheten. Vi har alltid stått på den enskilde eller som herr Ohlin har sagt "vi står på det glömda Sveriges sida". Därför känns det naturligt att vi som liberaler och socialliberaler sätter fokus på funktionshinderpolitiken. #därförfolkpartiet

Välkommen du 2014

Det har redan gått en vecka sedan vi firade in det nya året. På ett sätt känns det som om året har fått en mjukstart i och med de många dagarna när vi har haft möjligheter till att kunna träffa när och kära. En del måsten har vi kunnat lägga åt sidan och bara fokuserat på dagen och låta den komma som den kommer. Förhoppningsvis har det funnits tillfälle för att kunna träffas och umgås med familj, släkt och vänner.

Nu börjar vi så smått återgå till den vanliga vardagen - de alla måstena börja komma tillbaka och snart är vi tillbaka till den "vanliga" vardagen. Men samtidigt är 2014 ett år med ett stort Å om man är politiker. Det kommer genomföras två stora valrörelser detta år. För är det EP-valet i maj och i september kommer vi till val till riksdag, region och kommunfullmäktige. Arbetet pågår ute i partierna att både fastställa listor, forma politiken och förbereda att gå från ord till handling i mötet med väljarna. I nuläget ser det mörkt ut men samtidigt vet jag att det har gått att vända förr och det är dags börja kavla upp ärmarna och träffa väljarna och fortsätta berätta vår liberala berättelse och hur vi vill forma Sverige, Skåne och Helsingborg. Det är ingen annan än vi själva som kommer att berätta denna berättelse. Självklart tycker jag att det är en bra berättelse som fler borde förstå är en bra berättelse.

Ord på vägen

Så kom äntligen handlingarna! I fredags kom ett tjockt kuvert från Folkpartiet med landsmöteshandlingarna. Nytt förslag till partiprogram. 900 motioner som vill påverka, förtydliga, lägga till, dra ifrån och utveckla. Svar från partistyrelsen på alla 900 motioner. Det är bara läsa på under alla de lediga stunderna.

En naturlig del i denna process är att vara med på minilandsmötet som arrangeras av Folkpartiet på en rad olika håll i landet. Igår var det dags för oss i Fp Skåne att samlas på Scandic Star i Lund. Under en heldag med ett bra anförande av vår partisekreterare, Nina Larsson, och ett varmt välkomnande av Christer Nylander, Tina Acketoft och Cristina Glad samlades vi för att diskutera motionerna och partistyrelsens svar på alla de områden som kommer att behandlas på Landsmötet.

För egen del blir tyngdpunkten på den sociala välfärden även om jag självklart kommer läsa de andra delarna. Det är i sig ett brett område allt från sociala välfärdssystemen (med försörjningsstöd som en del av inenhållet) via sjukvård, droger och missbruksvård till att skapa förutsättningar för såväl äldre som barn att känna en trygghet.

En diskussion som kom upp och varade länge var den om tänderna som en del av kroppen. Frågan har varit uppe tidigare på landsmöte och faktiskt på samma ställe som vi hade minilandsmötet igår. Då tog vi ett beslut att kroppen och tänder är lika med sant. Nu menar flera av gårdagens deltagare att vi har frångått detta beslut. Självklart kommer jag titta på det. Det får inte bli en klassfråga utan alla måste ha råd att gå till tandläkaren. Det finns säkert bra lösningar runt omkring i landet. Det gäller att ta vara på dessa goda lösningar.

Det kommer bli en intressant tid framöver att läsa både motioner och motionssvar. Nu gäller det att ta ansvar att forma folkpartiet framtida politiska grund.

En del att läsa

 Den 14-17 november är det dags för Folkpartiet liberalernas landsmöte - partiets kongress. Under ett par roliga och intressanta men intensiva dagar kommer vi att debattera ett stort antal motioner och ett förslag från partistyrelsen. Hela debatten kommer att resulterar i ett helt nytt och framtidsinriktat partiprogram. Ett partiprogram som vi kommer att gå till val på.

Jag väntar på spänningen (även om de finns på nätet) på landsmöteshandlingarna. Det kommer bli en del att läsa även om det självklart finns områden som för mig är mer intressanta - social välfärd, häls- och sjukvårdsfrågor, frågor som rör funktionshinderpolitik, utbildning och kultur för att nämna några sakområden.

Med andra ord som kommer det nu under några veckor inte finnas någon sysselsättningsbrist hos mig men det är roligt och förtroendegivande att få vara en del av den beslutande församlingen som kommer att form morgondagens liberala politik i Sverige och då gärna med många socialliberala förtecken.

Tycka till

Under hela året har det pågått ett arbete med att ta fram ett helt nytt partiprogram för Folkpartiet liberalerna. För oss i Skåne har det handlat om fyra stora träffar, ett gediget förslag och ett gemensamt möte där vi tog ställning till FP Skånes svar till de som jobbar med programarbetet.

Alla svar och tankar bearbetas och nästa höst kommer landsmötet besluta om ett helt nytt partiprogram. Delaktighet är viktigt så därför inbjuds alla som har tankar, idéer och funderingar på ett framtida innehåll att svara på en ny enkät. Passa på att vara med och påverka och svara på enkäten redan här.

Tro på den enskilde människan

Ibland undrar till och med jag hur mycket vi politiker ska vara med och bestämma över. Jag har fått lära mig att jag som politiker formulerar vad-frågorna och sedan är det tjänstemän som jobbar med hur-frågorna. Som liberal utgår jag från att den enskilde människan kan faktiskt besluta om både vad- och hur-frågor och behöver ingen kollektivistisk tänkande.

Men nu presenteras ett förslag från vänsterpartiet i Sörmland som verkligen går emot allt vad jag har lärt mig. De svarar både på hur-frågorna och sätter regler för en hel grupp människor - i det här fallet män (är inte speciellt förvånad över det i heller). Alla män som jobbar inom landstinget i Sörmland ska hädanefter sitta ner när de kissar. De får inte bestämma själva. Vänsterpartisterna tror inte på den enskilde personen och dennes ansvar för att inte träffa utanför när man kissar samt att förslaget ska främja ett bättre sexliv för den enskilde.

Liberalt riksmöte

Bild: sxc.hu

Efter ett mindre äventyr igår med tre timmars försening med tåget från Skåne till Västerås (på grund av kopparstöld längs järnvägen) är jag på plats och laddar upp inför årets största händelse inom folkpartiet - det liberala riksmötet. Folkpartister från hela landet samlas under en intensiv helg och lyssnar, samtalar om liberal politik i framtiden. Vi inspireras och utvecklas som person och som parti. Dessutom har vi det roligt tillsammans. Efter dessa möten åker man hem och är fylld av tankar och idéer som bidrar till det fortsatta arbetet inom partiet och för en fortsatt utveckling för landet.

Allt inleds med tal av Jan Björklund och jag kan gissa att en del av talet kommer krets kring vår självkritik när det gäller arbetstillfällen till yngre. Vi kan inte vara nöjda med den höga arbetslösheten som finns bland våra ungdomar. Det är bra att vi är självkritiska men jag tycker också att vi samtidigt måste våga sticka ut hakan och visa på konkreta exempel på hur vi kan minska på ungdomsarbetslösheten. Men för mig är det också viktigt att vi tar ett grepp om att minska arbetslösheten för personer med funktionsnedsättning. Självklart ska man inte ställa grupp mot grupp och jag är medveten om att bland ungdomarna finns det säkert en del som har en funktionsnedsättning. Det gäller att våga visa på de goda exempel i båda fallen. Det finns många sådana. Det gäller även att fortsätta arbeta med bemötande och attityder - att våga se möjligheterna i stället för hindren när det gäller att kunna anställa både ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

Det gäller även för vårt parti att visa att det finns en mångfald när det gäller frågor. Vi är inte enbart ett parti som bara jobbar med utbildningsfrågor utan vi är ett parti som har en bra politik för arbete, som har en bra politik för rättssäkerhet, som har en bra politik inom många andra områden. Det gäller, som jag har skrivit tidigare, att vi jobbar med vårt budskap på ett bra och pedagogiskt perspektiv.

Björklund fick frågan inför helgens riksmöte kring opinionsläget, där vi ligger runt 6-7 procent. Kanske är det stabilt som Björklund uttrycker det men precis som Björklund är jag inte nöjd med läget. Med den goda liberala politiken som vi har borde vi ha möjligheter till att hamna mellan 10-15 procent i framtiden och då gärna inför nästa val 2014.

Liberalt

Igår var Jan Björklund med i Ekots lördagsintervju. Tyvärr missade jag programmet men vet att jag kan lyssna på det igen men och andra sidan har jag kunnat ta del av innehållet utifrån övriga mediarapportering.

Av förklarliga skäl handlade samtalet mycket om utvecklingen i skolan och de förändringar som är på gång. Samtidigt lanserade Björklund tanken kring att ha nationella prov i fler ämnen. Med tanke på vad jag har hört på nyheterna i veckan om killar och tjejers betyg i förhållande till de nationella proven blir jag lite fundersam. De nationella proven kan i sig vara bra som en värdemätare mot att lärarna jobbar mot de mål som finns nationellt och inte hittar på egna hemsnickrade mål. Men jag tror inte att de nationella proven alltid är de bästa sätten att mäta vad man kan och inte kan. Jag tycker att de nationella proven ger precis som många andra prov en ögonblicksbild av vad eleven kan men det är kanske inte alltid lika med att man förstår och har det med sig i ryggsäcken i det livslånga lärandet.

Men samtidigt som reporten i studion ville fokusera på skolan så ville Björklund visa på att det verkligen finns en bredd inom folkpartiet. Vi ska inte och kan inte upplevas som ett enfrågeparti utan vi måste fortsätta att vara tydliga och på ett tydligt pedagogiskt sätt visa att vi pratar om tillväxtfrågor inom partiet och då inte bara utifrån ett utbildningsperspektiv, vi pratar om en förbättrad miljöpolitik, vi pratar om en bättre energipolitik och vi pratar om vård och hälsa utifrån den enskildes behov.

Som jag redan har skrivit, men kommer att återkomma till detta så länge det behövs, behöver vi fortsätta att vara tydliga i att beskriva liberalism för vår väljare och på ett tydligt och pedagogiskt sätt beskriva hur vi resonerar i olika sakpolitiska frågor utifrån i ett liberalt perspektiv. Jag hoppas och vill verka för att detta blir tydligt när vi nu påbörjar det interna arbetet man att förnya folkpartiets partiprogram. Det behövs en tydlighet. Det är många som vill vara liberala men det finns bara ett parti som är liberalt och det är Folkpartiet liberalerna.

Se möjligheter istället för hinder

ICA gör det. MAX gör det. Sodexo gör det. Det finns säkerligen fler företag, myndigheter, kommuner och landsting som gör det. Men i dagens DN kan vi läsa om ICA, MAX och Sodexos arbeta att anställa personer mer funktionsnedsättning och hur det går till med introduktion och andra anpassningar och hur finansieringen varierar från person till person.

Det är ett steg i rätt riktning, anser jag. Företag som vågar se möjligheter istället för hinder bara för att en person har någon form av funktionsnedsättning eller funktionshinder. Det behövs göras mer och jag hoppas att fler företag, myndigheter, kommuner och landsting följer efter.

I somras presenterade jag en rapport om öka möjligheterna för arbete till personer med funktionsnedsättning. Jag hoppas att stora delar av rapporten kan bli en möjligheter under den här mandatperioden.

Nyårslöfte

Nej, jag har inte gett mig själv några nyårslöften. De är ändå så svåra att leva upp till. Det har hänt och de har kunnat efterlevas under en längre tid men sedan händer det något som gör att löftet blir ett minne blott. Men i vilket fall som helst är nyårsafton en tid att ge löften inför det nya året.

Svenska Dagbladet har gjort det när det gäller de politiska partierna. Bland annat vill man att folkpartiet och centern ser till att bli ett parti istället för två. Det är inte bara Svenska Dagbladet som tar upp tanken utan även Bertil Ohlininstitutet kommer med förslaget att göra två partier till ett. Tanken är ingen ny tanke utan det är en gammal tanke som dyker upp igen. Den främsta orsaken är att folkpartiet och centern skulle komplettera varandra som liberala partier men med målgrupper i olika delar av vårt samhälle. Folkpartiet går hem hos stadsbor och centern hos väljare på landsbygden.

Personligen anser jag att vi ska fortsätta att vara två partier som ändå kan samarbeta med varandra inom Alliansens former där även moderater och kristdemokrater är andra medspelare.

Utmaningen ligger istället i att vi som folkpartister behöver stärka vårt varumärke och göra det utifrån en tydligare liberal grund. Vad är liberalism? Hur genomsyrar liberalismen och folkpartiets grundideologi våra ställningstagande och tydlighet i sakpolitiska frågor? Liberalismen har dessutom fått många varianter under åren såsom socialliberal, marknadsliberal, batongliberal etc. men grunden är ändå liberalismen som ideologi och sedan är det olika nyanser av liberalismen som träder fram.

Jag ser mig som en folkpartist som vill verka utifrån de socialliberala värderingarna och då har jag gärna Bertil Ohlins tankar kring "det glömde Sverige" för ögonen. Det är därför som jag tycker att det är en självklarhet att arbeta för att skapa ett inkluderande samhälle för alla istället för ett exkluderande samhälle. Det är därför som jag vill sätta bemötande och attitydsfrågor högt på dagordningen när jag nu ska tillträda som ordförande för Region Skånes nya handikappkommitté. Men det är lika självklart att sätta upp tillgänglighet utifrån flera olika aspekter - information, byggnader och arbete som att verka för att kunskapen kring att leva med olika funktionsnedsättningar på dagordningen.

Med en tydlighet i folkpartiets liberala värderingar och ett tydligt pedagogiskt arbete som också speglar dagens samhälle är det en självklarhet för mig att folkpartiet fortsätter att vara folkpartiet och centern är centern och inte ett sammanslaget parti.