Trevligt

Den främsta anledningen till varför jag en gång i tiden valde att engagera mig politiskt handlade om viljan att förändra. Jag kan inte sitta tyst och se när samhället förändras i en riktning som inte känns bra. Det fanns en del att önska och därför kände jag att jag måste välja ett parti. Jag valde ett parti som både har hjärna och hjärta. Jag valde ett parti som står på den enskilde individens sida men en tro på att jag som person själv kan fatta mina egna beslut men samtidigt så vet jag att det finns ett skyddsnät om något går fel. Det är det som är det socialliberala inslaget.

Men det som fick mig att välja Folkpartiet, där i slutet av 1980-talet, var sälen som fanns på valplanschen i valet 1988 (tror jag). Det handlade då om mitt intresse för natur och miljö. Jag ställde mig en fråga – vilket parti hade den bästa miljöpolitiken och sedan letade jag upp svaren från de olika partierna och kunde då konstatera att folkpartiet även där låg mig närmast i mina värderingar. Då blev folkpartiet mitt val och miljön var min ingång. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna och jag har valt att fokusera på de socialliberala frågorna såsom frågor som berör barn, frågor som berör personer med funktionsnedsättning och andra sociala frågor.

Därför blir jag nu nostalgisk när jag läser en debattartikel i DN av ordförande och generalsekreteraren i Naturskyddsföreningen. De konstaterar att miljöpartiet är bäst på naturvård men är samtidigt oroliga när det gäller socialdemokraternas tendenser till att agera bromskloss. Inom Alliansen är folkpartiet bäst på naturvård. Jag är inte så förvånad.  Därför vill jag bara citera Naturskyddsföreningens uppmaning…

 ”Den som vill välja ett alliansparti som fokuserar på naturvård och skydd för biologisk mångfald bör lägga sin röst på Folkpartiet. Detta innebär att man återtagit den roll som partiet tidigare hade i svensk politik. Till skillnad från övriga allianspartier vill Folkpartiet förstärka skogsskyddet och begränsa möjligheten till undantag och dispens från strandskyddet i värdefulla men starkt exploaterade områden samt öka andelen marint skyddade områden.”

Pålsjö skog

I de norra delarna av Helsingborgs finns det en oerhört vacker oas - Pålsjö skog. Dagligen besöks den av många helsingborgare och andra besökare. Motionärerna springer, promenerar eller går stavgång i skogen. Skolklasserna på de när liggande skolorna använder området som ett klassrum i naturen. Tänk att kunna följa årstidsväxlingarna i en skog.

Under alla dessa år har tågen som kommer från Göteborg, Ängelholm, Ödåkra, Mara m fl passerat med flera turer per dag. Detta i sig är en av västkustbanans flaskhalsar som behöver åtgärdas. Tanken är det ska gå en tunnel genom skogen som sedan ska ansluta till Knutpunkten.

Men innan detta blir verklighet ger Banverket beskedet att utifrån ett säkerhetsperspektiv måste man avverka 1000 träd i Pålsjö skog. Vad håller man på med? Hur tänker man? Jag kan inget annat än ansluta mig till alla de som har reagerat starkt på beskedet från Banverket. Det känns faktiskt bra när man tar del av mediabevakningen att detta är en fråga som man är överens om över blockgränserna att så får det inte gå till.

Media: HD
Facebookgrupp "Stoppa Banverkets planer..."