På gemensam grund

Vilken härlig känsla som infann sig när jag gick från Stiftsgården i Höör till tåget som skulle ta mig hem till Helsingborg. Vilken bra dag där vi i Region Skånes handikappberedning har skapat en gemensam grund för det fortsatt viktiga arbetet med det nya funktionshinderpolitiska programmet. Många är nya och därför känns det helt naturligt att det arrangeras en utbildningsdag. Dessutom hinner det rinna mycket under broarna och det händer även hel del såväl nationellt som internationellt när det gäller funktionshinderpolitiken. Självklart kan jag förstå att det finns en del som känner att det går för långsamt. Men jag kan tycka att inom regionen har vi lyft de funktionshinderpolitiska frågorna högre upp på den politiska dagordningen genom att bland annat inrätta Handikappberedningen.

Det finns flertalet bevis på att det har hänt en hel del under de senaste åren, när Alliansen ansvarade för de nationella förändringar. När Alliansen tog ett ansvar för frågorna i Region Skåne. Jag tänker inte minst förändringen i diskrimineringslagstiftningen där det nu är diskriminerande med bristande tillgänglighet och då inte enbart utifrån ett fysiskt perspektiv utan även t ex utifrån ett informativt och kommunaktiv perspektiv. Det nämndes att DO får i princip in ett nytt ärende varje dag. På ett sätt skrämmande men på ett annat sätt ett verkligt bevis att när vi på landsmötet för en rad år sedan beslutade att ge Erik Ullenhag mandatet att fortsätta jobba med frågan och driva igenom det i det gemensamma Allianssamarbetet.

Ett område där vi får vara självkritiska att inte riktigt lyckats är implementeringen av tillgänglighetsdatabasen inom regionen. Vi har pratat om detta under flera år men inte riktigt hittat rätt plats inom vår organisation. Nu är det på tal igen och vi ser hur lyckat det har blivit i Västra Götalandsregionen. Samtidigt kan jag inte låta bli att komma ihåg att detta skulle vara ett bra och konkret innehåll för de ungdomar som Femklövern satsade på under förra året. Men denna möjlighet är ju nu borta i och med styret inte ville bifalla detta yrkande i budgetdebatten.

Det fanns många höjdpunkter med dagens utbildning. Men jag kan inte låta bli att tänka på attitydambassadörens förträffliga, personliga och gripande berättelse. Vidare kan inte låta bli att tänka på genomgången av det nordiska perspektivet av projektledaren från Råd för nordiskt samarbete om funktionshinder. Det pågår ett bra arbete på ett nordiskt perspektiv. Reflektionen jag gör är att vi nu är inne i ett perspektivskifte från ett renodlat omsorgsperspektiv för den enskilde personen med funktionsnedsättning till att istället prata med om mänskliga rättigheter. Jag är övertygad om att det arbete som är igångsatt tack vare att Sverige har ratificerat FN-konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning och arbetet är påbörjat att gå från ord till handling kommer vi också på sikt att se ett paradigmskifte och en perspektivförändring inom funktionshinderpolitiken.

Men samtidigt ser jag att det kommer finnas en rad utmaningar som vi känner igen från den debatt som vi för idag och vi har fört under de senaste åren. Jag tänker inte minst på bemötandefrågor. Jag tänker även på de diskussioner och projekt vi har fört när det gäller att få fler personer med  funktionsnedsättning in i riktiga arbete.

Genom dagens utbildningsdag är vi alla redo för det fortsatta arbetet och jag är glad över det förtroende jag har fått att vara beredningens vice ordförande, även om det självklart är roligare att vara dess ordförande.

I mål

Det blev ett litet snöpligt slut när vi i veckan gick i mål med arbetet kring revidering ett nytt funktionshinderpolitiskt program för regionen. Budgetdebatten drog ut på tiden på grund av att vi inte kunde börja debatten på riktigt i måndags utan huvuddebatten påbörjades på tisdagen. Detta innebär att alla andra ärenden som kom efter budgeten blev väldigt kortfattade antagna. Ett av dessa är beslutet kring det nya funktionshinderpolitiska programmet. 

Jag hade förberett ett anförande som dels beskriver Handikappberedningens verksamhet och dels hur arbetet har genomförts. Det är ett tydligare program som vi har fått fram och det har varit många personer inblandade - beredningens ledamöter, ersättare och tjänstemän, brukarorganisationer genom en så kallad brukarrevision och en omvärldsbevakning såväl nationellt som ett Norden- och EU-perspektiv. Allt har resulterat i en produkt som nu har blivit tydligare och kommer fortsatt bli tydligare när beredningen fick i uppdrag att återkomma med tydliga uppföljningsmål.

Beredningens arbete har inneburit att de funktionshinderpolitiska frågorna har kommit högre upp på den politiska dagordningen. Jag är glad men inte helt nöjd. Frågorna kan får en ökad bredd och fler politiker borde se möjligheterna i att diskutera dessa frågor utifrån exempelvis ett häls- och sjukvårdsperspektiv eller utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv.

Det som nu återstår, tycker jag, är att skapa en tydligare samverkansplattform mellan regionens politiker, tjänstemän och representanter från brukarorganisationerna. Beredningen har inte haft en egen brukarsamverkan utan vi har varit hänvisade till regionens planeringsdelegation där vi haft en representation. Det är bättre än ingen representation alls men det vore trevligt att vi som beredning även kan ha en direktkontakt med till exempel HSO, DHR och SRF.

Bristande tillgänglighet

Igår behandlades regeringens förslag om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i riksdagen. Resan fram till slutbehandlingen har varit lång och krokig. För egen del började resan på ett av folkpartiets landsmöte för ett antal år sedan där vi inom folkpartiet har slagit fast att bristande tillgänglighet ska vara en grund för diskriminering. Vår minister Erik Ullenhag fick ett stort mandat att verka för en förändring av lagstiftningen. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna. Funktionshinderrörelsen har genomfört de så kallade torsdagsaktionerna för att påskynda arbetet.

Regeringen presenterade förslaget tidigare i år och det kan konstateras att det är bra början men det finns en del kvar att göra, enligt funktionshinderrörelsen. Det främsta handlar om undantag för företag som har färre än tio anställda inom handel med varor och tjänster. Självklart tycker jag att en diskrimineringslagstiftning måste gälla hela vägen och för alla. Det ska inte finnas undantag som urholkar eller skapar möjligheter till kryphål i lagen. Samtidigt är jag glad att det finns partier som vågar lyfta upp frågorna och jobba på en tilltänkt riktning. Men jag tror och hoppas att det finns de som vill mer även inom Alliansregeringen. För det ska inte handla om att funktionshindersrörelsen ska behöva klä sig i svart och inte tycka att den nya lagstiftningen är bra. Vi behöver fortsätta med de små stegen framåt mot ett samhälle där inkludering går före exkludering.

Bra Erik

För en tid sedan presenterade min partikollega Erik Ullenhag förslag kring en ny diskrimineringslagstiftning där otillgänglighet ska vara diskriminerande. Ett förslag som jag vet att både jag och många inom funktionshinderrörelsen har väntat på. Bland annat har funktionshinderrörelsen arrangerat torsdagsaktioner för att sätta press att regeringen ska gå från ord till handling.

Nu har regeringen gått från ord till handling och då finns det en del som inte är riktigt nöjda med innehållet i lagförslaget. Idag ger Erik Ullenhag ett bra svar på en del av kritiken och det som är viktigast är det förändringarna i synsättet och i rättigheter på området. Det är också bra att det konstateras att bra kan bli bättre men det måste få gå en tid innan man gör en utvärdering av lagen och justerar därefter.

Tillbaka igen

Precis hemkommen från ytterligare ett regionfullmäktige i Region Skåne. Idag var det en lite speciell dag. Det var nämligen premiär att ha ett fullmäktigemöte i nya Rådhus Skåne. Ett nytt gemensamt hus tillsammans med Kristianstads kommun och dessutom bara ett stenkast från tågstationen. Märkte det redan i morse när jag väntade på tåget i Hässleholm. Många regionpolitiker valde att ta tåget idag istället för att köra bil. Ett bra steg i vårt gemensamma ansvar för miljöarbetet.

Många frågor kretsade kring kollektivtrafiken i Skåne - allt från trafikförsörjningsprogram till diskussion kring sommarkortets innehåll. Många motioner avklarades där jag måste påminna mina kollegor och handikappberedningens roll att vara en remissinstans när det gäller motioner som berör funktionshinderfrågor.

När det gäller frågor som berör personer med en funktionsnedsättning så fick jag åter förtroendet att verka i en av regionens viktigaste nämnder - nämligen Habilitering- och hjälpmedelsnämnden. Under föregående mandatperiod var jag ordförande för nämnden och nu kommer jag tillbaka som ersättare. Det ska bli roligt att få jobba med frågorna igen och inte bara jobba med de viktiga övergripande frågorna som berör funktionshinderpolitiken inom regionen. Jag är övertygad om att det har hänt en del under de år jag har varit borta men jag hoppas att jag snabbt får en uppdatering av nämndens duktiga tjänstemän.

För mig känns det naturligt att jobba med dessa frågor. För mig är folkpartiet hjärtat i den liberala borgerligheten. Vi är alltid beredda att slåss för de utsattas, svagas och bortglömdas rättigheter och möjligheter till bättre livschanser och framtidsutsikter.

Äntligen

Nu är det visserligen över en vecka sedan som min partikollega Erik Ullenhag presenterade lagförslaget kring diskrimineringslagstiftningen där otillgänglighet blir en diskrimineringsgrund. Jag kan egentligen bara säga äntligen och avsluta mitt blogginlägg här.

Men samtidigt kan jag också säga äntligen. För vi i folkpartiet och där jag har varit en av dem har längre kämpat för att skapa en förändring i lagstiftningen. Vi har haft uppe frågan på vårt landsmöte för några år sedan och fick då med oss landsmötet att gå från besvara en motion till att bifalla en motion. Stödet har varit där och vi som har följt processen vet också att det har handlat om ett givande och ett tagande mellan partierna. Men nu är vi äntligen i hamn.

Torsdagsauktionerna utanför regeringen och riksdagen kan avslutas. Tillgänglighetsmarscherna under åren behövs fortfarande men kan snart börja ha ett annat fokus. Jag hoppas att jag i år antingen i Helsingborg eller i Malmö kan vara med igen. Jag har haft förmånen under några år att gå med och sedan också få hålla ett tal kring tillgänglighetsutmaningarna och denna gång kommer jag med glädje konstatera det framsteg som nu har gjorts.

Som folkpartist står för vi hjärtat i den liberala borgerligheten. Vi har alltid stått på den enskilde eller som herr Ohlin har sagt "vi står på det glömda Sveriges sida". Därför känns det naturligt att vi som liberaler och socialliberaler sätter fokus på funktionshinderpolitiken. #därförfolkpartiet

Nytt funktionshinderpolitiskt program

Just nu pågår det ett väldigt intressant arbete inom Region Skåne. Jag har förmånen att få leda arbetet med att revidera regionens handikappolitiska program. Arbetet kan liknas vid en flerstegsraket som påbörjades med ett förarbete för drygt ett år sedan men som nu har gått in i en mer genomförandeprocess.

Som en del av detta arbete gäller det att hitta god exempel både inom regionen men även utanför såväl genom våra kollegor i andra regioner/landsting som andra aktörer inom området.

Därför har jag under en tid gjort några kortare resor. Dels var det till Köpenhamn precis innan jul där vi träffade på tjänstemän på Nordiska ministerrådet. Det kan konstateras att de jobbar med funktionshinderpolitiska frågor på olika sätt och att det finns ett intresse av att göra fortsatt erfarenhetsutbyte mellan ministerrådet och regionen. Vi ser gemensamma möjligheter och utmaningar.

På tal om gemensamma möjligheter och utmaningar så är det reflektioner jag gör efter denna vecks resa till Göteborg och till Jönköping. Då var fokus på tillgänglig arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning. Vi jobbar med olika projekt inom respektive region. Här i Region Skåne har vi jobbat med "Vägen in" - ett arbetsmarknadsprojekt för personer med psykisk funktionshinder. Målsättningen är att anställa 25 personer inom regionen. Resan som berörda tjänstemän har inte alltid varit lätt men jag är övertygad om att de kommer lyckas och samtidigt skapa en förståelse kring dessa frågor genom ett parallellt projekt som handlar om att öka förståelsen kring dessa personer. Men en rad olika utbildningsmoduler har tjänstemännen hjälpts åt att öka kunskapsnivån och därmed också gå från bara se hinder till att se möjligheter. I Göteborg och Jönköping var målgruppen av funktionshindrade kanske något annorlunda men samtidigt så kände vi igen de hinder och möjligheter som de har mött längs vägen. En fråga som jag funderar mycket över är varför är det lättare för personer med funktionsnedsättning att få jobb inom den privata näringen istället för den offentliga? Varför är det lättare att få en anställning inom kommunerna i förhållande till landstingen/regionerna? Tror att det några viktiga frågor att fortsätta att söka svar på för att på så öka den personliga kunskapen hur vi kan fortsätta det viktiga arbetet att skapa ett mer inkluderande samhälle istället för ett exkluderande samtidigt som vi ser det naturligt att se möjligheterna med att vi är olika istället för att se hindren.

Bra vecka

Den här veckan har det varit mycket att göra och det har också inneburit långa arbetsdagar. Dessa långa arbetspass har resulterat i att jag har kört bil, även det finns en fungerande kollektivtrafik. Under mina bilfärder finns det många möjligheter till att lyssna på radio.

En stående kanal är P4 och oftast radio Kristianstad och den här veckan är jag extra glad att det just har blivit radio Kristianstad. För temat har haft sin utgångspunkt i funktionsnedsättning. Utifrån många olika perspektiv har journalister uppmärksammat olika funktionshinder. Det är bra att detta görs och jag hoppas verkligen att det kommer fortsätta i olika sammanhang. Detta blir då en naturlig del i att jobba med ett inkluderande samhälle samtidigt som det sprids kunskap om att ha olika funktionsnedsättningar.

Jobba med ett inkluderande samhälle

Onsdagen den 16 oktober var det åter dags för Region Skåne att arrangera tillgänglighetskonferensen. Bakom konferensen stod tillgänglighetsgruppen inom Region Skåne. Det är ett samarbete mellan Handikappberedningen, Habilitering- och hjälpmedelsnämnden och Fastighet- och servicenämnden.

Syftet är sätta tillgänglighetsbegrepp utifrån bland annat ett fysiskt perspektiv på kartan. Under många år arrangerades konferensen en gång per år. Under det senaste åren har det varit en paus men nu känns det angeläget att ta upp konferensen igen. Det behövs. Arbetet med att jobba mot ett inkluderande samhälle kan aldrig stanna av utan måste hela tiden pågå och det på olika plan.

Därför var det väldigt intressant att hör om så många olika god exempel från olika samhällsnivåer i Sverige. Både internt inom regionen finns det en rad goda exempel men även utanför både nationellt, inom brukarorganisationer, inom vetenskapen och inte minst inom lärosätena pågår det ett kontinuerligt arbete för en ökad delaktighet.

Konferensen brukar gästas av intressanta föreläsare. Den här gången var inte sämre. Från Handisam fick vi besök av generaldirektören Carl Älfvåg som tog med oss på en nationell exposé över vad som har hänt under de senaste åren. Carl kommer efter att ha lämnat Handisam, som kommer gå samman med Hjälpmedelsinstitutet till en ny myndighet för delaktighet, att börja jobba på länsstyrelsen i Skåne. Det är bara välkomna Carl till Skåne och gratulera länsstyrelsen till ett bra val av ny direktör och chef för länsstyrelsen.

Från Kristianstad Högskola fick vi veta hur man på ett förtjänstfullt sätt jobba aktivt med att personer med funktionsnedsättning kan gå på skolan och få den hjälp man behöver. Certec informerade om ett nytt spännande projekt.

Oavsett vart man kom ifrån så känns det som det finns en tydlig röd tråd i allt arbete. Tillsammans har vi antagit utmaningen att skapa ett samhälle som är mer tillgängligt utifrån flera olika perspektiv. Vi skapar ett samhälle med ökad delaktighet. Vi skapar ett samhälle med en inkludering istället för en exkludering.

En del att läsa

 Den 14-17 november är det dags för Folkpartiet liberalernas landsmöte - partiets kongress. Under ett par roliga och intressanta men intensiva dagar kommer vi att debattera ett stort antal motioner och ett förslag från partistyrelsen. Hela debatten kommer att resulterar i ett helt nytt och framtidsinriktat partiprogram. Ett partiprogram som vi kommer att gå till val på.

Jag väntar på spänningen (även om de finns på nätet) på landsmöteshandlingarna. Det kommer bli en del att läsa även om det självklart finns områden som för mig är mer intressanta - social välfärd, häls- och sjukvårdsfrågor, frågor som rör funktionshinderpolitik, utbildning och kultur för att nämna några sakområden.

Med andra ord som kommer det nu under några veckor inte finnas någon sysselsättningsbrist hos mig men det är roligt och förtroendegivande att få vara en del av den beslutande församlingen som kommer att form morgondagens liberala politik i Sverige och då gärna med många socialliberala förtecken.