Blicka bakåt för att blicka framåt

foto: sxc.hu

Då så, då har vi nu lämnat 2012 bakom oss och ska börja så smått blicka framåt och med stor förväntan se vad 2013 har att erbjuda. Men i dessa tider är det också populärt att blicka tillbaka på det året som har varit så jag kan inte låta bli att stanna upp och göra lite personliga reflektioner.

För egen del har 2012 handlat mycket om utbildning. Jag har läst till legitimerad badmästare och detta har tagit en stor del av min tid i anspråk. Men och andra sidan läser man i Kristianstad, 110 km enkel väg från hemmet, varje dag mellan 08.30 - 15.30 så tar det tid och kraft. Tid och kraft från både familjen men också, i det här sammanhanget, det politiska engagemanget. Detta märks nog också på antalet blogginlägg från min egen sida. 2011 blev det 119 inlägg och förra året stannade siffran vid 95. Kanske är det så att det inte har hänt så mycket i de politiska kretsarna så att det har varit värt att göra en personlig reflektion eller så har det just varit det att jag har prioriterat min tid till annat.

Självklart har det hänt saker. Jag tänker både på internt för oss i Folkpartiet liberalerna där vi just nu jobbar intensivt med att ta fram ett nytt partiprogram. Jag kan konstatera att det finns fler partier som gör likadant och det verkar inte vara en enkel resa varken för centerpartiet och för socialdemokraterna. Deras medlemmar känner inte igen sig i de nya formuleringarna och i en del av de nya (?) förslagen. Det är viktigt att vi inom folkpartiet dra lärdom av detta och vi som ett idéparti måste fortsatt ha högt i tak i formuleringarna kring det nya partiprogrammet. För mig är det viktigt att vi slår fast och vår liberala ideologi samtidigt som vi plockar tillbaka de socialliberala formuleringarna i större grad än vad som har varit gällande under de senaste åren. Det ska fortfarande vara OK att ha både hjärta och hjärna inom den svenska politiken. Jag är övertygad om att folkpartiet med en socialliberal inriktning kan påvisa att det faktiskt går att kombinera detta. Resan med det nya partiprogrammet fortgår fram till november och då tar vi slutgiltig ställning till den nya riktningen. Men med Christer Nylander vid rodret så är jag inte speciellt orolig för slutresultatet.

Ett annat område som har påverkat oss är den globala ekonomin. Både den kris som vi har sett inom våra Euro-länder i Europa och den kris som finns globalt med en ekonomisk nergång. Därför känns det glädjande att jag kan konstatera att president Obama verka ha nått en uppgörelse för att förhindra budgetstupet i USA, vilket hade påverkat den globala ekonomin tror jag. Jag hoppas att vi snart kan börja se ljuset i tunneln både globalt, inom EU och här i Sverige. Jag hoppas också att mina företrädare i regering och riksdag följer detta med stor noggrannhet och gör vad de kan för att mildra omständigheterna exempelvis med tanke på alla de varsel som vi såg under hösten 2012. EU-krisen har även nått Sverige.

Ett tredje område som känns värdefullt för mig är frågorna som berör personer med funktionsnedsättning. Under 2013 kommer jag i rollen som ordförande för Region Skånes handikappberedning fortsätta den viktiga dialogen med regionens nämnder gällande de viktiga tillgänglighetsfrågorna. På olika sätt under våren kommer vi att belysa dessa frågor genom ett antal konferenser. Vår egen konferens i mars kommer att handla om bemötande inom regionen och just nu jobbar vi med att skapa ett bra program som ger oss kraft att jobba ännu mer med bemötandefrågor. Även tillgänglighetsfrågorna utifrån fysisk tillgänglighet kommer stå i fokus under våren. Det finns fortfarande, tyvärr, en hel del att göra för att klara av enkla avhjälpta hinder inom regionens olika verksamheter. Senare kommer vi att påbörja arbetet med att revidera de handikappolitiska programmet. Jag vill att Region Skåne ligger i framkant i dessa frågor och då måste även våra program följa med i utveckling och inte fastna i det förflutna.

Jag kan konstatera att det både har hänt en del under 2012 och det kommer hända en hel del under 2013. Det finns alla anledning från min sida att tro att antal blogginlägg kommer inte stanna vid 95 när vi summerar året om ett år utan det är min förhoppning att jag tar mig tillbaka och reflektera både om stora och små händelser som sker runt omkring i Helsingborg, Skåne, Sverige och världen.

Liberalt

Igår var Jan Björklund med i Ekots lördagsintervju. Tyvärr missade jag programmet men vet att jag kan lyssna på det igen men och andra sidan har jag kunnat ta del av innehållet utifrån övriga mediarapportering.

Av förklarliga skäl handlade samtalet mycket om utvecklingen i skolan och de förändringar som är på gång. Samtidigt lanserade Björklund tanken kring att ha nationella prov i fler ämnen. Med tanke på vad jag har hört på nyheterna i veckan om killar och tjejers betyg i förhållande till de nationella proven blir jag lite fundersam. De nationella proven kan i sig vara bra som en värdemätare mot att lärarna jobbar mot de mål som finns nationellt och inte hittar på egna hemsnickrade mål. Men jag tror inte att de nationella proven alltid är de bästa sätten att mäta vad man kan och inte kan. Jag tycker att de nationella proven ger precis som många andra prov en ögonblicksbild av vad eleven kan men det är kanske inte alltid lika med att man förstår och har det med sig i ryggsäcken i det livslånga lärandet.

Men samtidigt som reporten i studion ville fokusera på skolan så ville Björklund visa på att det verkligen finns en bredd inom folkpartiet. Vi ska inte och kan inte upplevas som ett enfrågeparti utan vi måste fortsätta att vara tydliga och på ett tydligt pedagogiskt sätt visa att vi pratar om tillväxtfrågor inom partiet och då inte bara utifrån ett utbildningsperspektiv, vi pratar om en förbättrad miljöpolitik, vi pratar om en bättre energipolitik och vi pratar om vård och hälsa utifrån den enskildes behov.

Som jag redan har skrivit, men kommer att återkomma till detta så länge det behövs, behöver vi fortsätta att vara tydliga i att beskriva liberalism för vår väljare och på ett tydligt och pedagogiskt sätt beskriva hur vi resonerar i olika sakpolitiska frågor utifrån i ett liberalt perspektiv. Jag hoppas och vill verka för att detta blir tydligt när vi nu påbörjar det interna arbetet man att förnya folkpartiets partiprogram. Det behövs en tydlighet. Det är många som vill vara liberala men det finns bara ett parti som är liberalt och det är Folkpartiet liberalerna.

Rätt riktning

Det är med en viss glädje kan konstatera att det finns fler som har sett att Öresundsintegrationen är viktigt för Skåne och för Helsingörs- och Köpenhamnsregionerna i Danmark. Startskottet för en ökad integrationstakt gick för 10 år sedan då Öresundsbron invigdes. Det har runnit mycket vatten under bron sedan dess.

Men det finns ett antal hinder kvar på vägen för att lägga i ytterligare en växel i integrationsarbetet. Det handlar t ex om ett gemensamt porto mellan Sverige och Danmark. Varför ska det kosta mer att skicka ett brev mellan Helsingborg och Helsingör än vad det kostar att skicka ett brev till Kiruna?

Ett annat område som många som bor vid kusten har upptäckt vid flera tillfällen är att det danska nätet tenderar att ta över det svenska nätet. Tänker man inte på det så tar du emot ett samtal i Helsingborg men är ändå inne i det danska nätet. Detta har fler och fler telefonföretag upptäckt. Fler och fler inför nu en särskild Öresundstaxa.

För mig är det en självklarhet att bo i en expansiv region men med utökade möjligheter att vidga vyerna med en gemensam arbetsmarknasregion mellan Skåne och Danmark. Det gäller att se möjligheter istället för enbart hinder.

Alliansen även för de äldre

Idag skriver fyra företrädare för folkpartiet, moderaterna, kristdemokraterna och centerpartiet på DN Debatt om varför Alliansen har den bästa politiken för de äldre. En del kan tycka att det är en partsinlaga i debatten men jag tycker det finns många tankar som är värt att beakta.

Det blir så lätt för de rödgröna att slå på Allianspolitiken att vi inte gör något för de äldre. Jobbskatteavdragen slår mot de äldre. Skatten sänks inte för de äldre, som har jobbat in sin pension tidigare, utan även gynnar bara de som jobbar.

Men svaret låter inte vänta på sig. Dels har Alliansen gjort två skattesänkningar för pensionärer och dels så är det så att de rödgröna gjorde inget för att sänka skatten för de äldre när de hade makten. Alliansen fortsätter att skapa utrymme för bättre levnadsvillkor för de äldre genom att verka för arbetslinjen. De rödgröna säger nej till arbetslinjen och ja till bidragslinjen.

Det handlar inte enbart, precis som de fyra skriver, bara om ekonomin utan även Alliansens inställning att vi tror på den enskildes beslutsförmåga även när man blir äldre. Vi tror att den enskilde kan vara med och bestämma i en rad olika valfrihetsmodeller. För egen del har jag följt Fritt val hjälpmedel på nära håll som är ett regeringsprojekt som har bedrivits i Sörmland, Stockholm och Kronoberg. De fortsätter med denna valfrihetsmodell och jag vill även att denna valfrihetsmodell ska gälla för skåningar som ska välja hörapparater.

Låt oss fortsätta att beskriva de tydliga bilderna om hur Sverige kommer att se ut efter den 19 september. Genom ett fortsatt arbete så är jag helt övertygad om att vi får ett fortsatt förtroende i minst fyra år till.

De äldre får inte bestämma

Återigen rapporterar Aftonbladet om ett äldre par i Eskilstuna. De får inte bo tillsammans längre bara för att en av de bor på ett korttidsboende. Folkpartiet föreslår att det ska inrättas en parboendegaranti i våra kommuner. Tyvärr säger jag för det borde få vara en självklarthet att även äldre människor ska få vara med och bestämma. Men när det inte är så i verkligheten så är det ett måste med denna parboendegaranti.

Region Skåne består

Nu har regeringen fastställt förslaget kring att Region Skåne inte längre ska vara ett försök utan något permanent. Nyheten kommer för ungefär ett år sedan men det är först nu som det börjar kännas på riktigt.

Under dessa 10 år som regionen har funnit kan det konstateras att det har runnit mycket vatten under broarna och vi har tillsammans kunnat forma en framgångsrik region. En region där vi har kunnat påvisa att vi kan faktiskt klara av många fler uppgifter som tidigare hade en annan huvudman.

Självklart är jag glad att vi går från ord till handling även i denna fråga. Jag känner dock att vi är redo för att få fler uppgift kopplat till regionen främst då med anknytning till den regionala utvecklingssektorn med alla de sakområden som finns.

Ja till Malmström och kommissionen

Idag har Europaparlamentet äntligen röstat om den nya kommissionen. Och det blev ett ja till Cecilia Malmström och resten av kommissionärerna. Nu kvarstår bara ett beslut i rådet. Därefter är det hårt arbete.

När man läser av media kommer det inte bli någon "smekmånad" för den nya kommissionen och för Cecila Malmström i hennes roll som ansvarig för gemensam asaylpolitik. Men utifrån utfrågningen som skedde för en tid sedan är jag helt övertygad om att Cecilia Malmström kommer jobba med denna och andra frågor på ett ypperligt sätt och då för alla europeers bästa. För nu är ju Cecilia inte enbart Sveriges Cecilia utan nu är hon hela EU:s Cecilia Malmström. Det är bara att önska lycka till.

Media: HD, SVD, DN
Bloggat: Maria Byström, Carina Boberg, Andreas Froby, Cecilia Malmström

Arbetsgrupper

Igår presenterade de fyra kommunalråden för Folkpartiet, Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna det gemensamma arbetet kring att ta fram en politisk valplattform inför valet 2010.

Det kommer finnas fem grupper som var och en består av en person per parti. För Folkpartiet liberalernas del kommer vi ta ansvar för gruppens som jobbar med utmaningar inom välfärden. Ordförande för denna grupp är Skol- och fritidsnämndens ordförande - Christer Rasmusson.

Utmaningarna grundar sig på en öppen dialog med drygt 300 helsingborgare i höstas. Vi formulerar inte framtidens utmaningar själva. Vi gör det tillsammans med helsingborgarna.

Ska bli intressant att följa arbetet.

Inflyteserika FP-bloggar

Idag släpper man på www.politometern.se en lista med inflytserika FP-bloggar. Det är en intressant läsning och då kan jag konstatera att den tidigare skåningen, numera stockholmaren -Mark Klamberg toppar listan och som god två kommer Fredrik Malm.

Bland de skånska FP-bloggarna hittar jag Fp Eslöv på en 27:e plats. På plats nummer 28 kommer Olle Schmidt och på plats 30 hittar jag riksdagsledmot Allan Widman.

Själv hamnar jag på en blygsam 61:e plats. Men då kan det bara gå bättre. Bättre närvaro och mer delaktig i andras kommentarer kan nog hjälpa mig en bit på vägen.

Personen bakom sajten heter Martina Lind. Jag känner inte henne så bra men tycker självklart att gör ett väldigt bra jobb och med helt nya intressanta tankar om hur man kan använda bloggar som ett verktyg i påverka det demokratiska samhället på ett positivt sätt.

Personer som har bloggat om detta är bland andra: Seved Monke, Per Altenberg, Ramus Jonlund och Martina Lind