#därförfolkpartiet till regionen 13

FORTSÄTT ATT FLYTTA VÅRDEN IN I SKÅNINGARNAS HEM

"All sjukvård utförs inte på sjukhus. När man blickar framåt på vårdens utveckling är många överens om modern teknik leder till att mer sjukvård ges hemma hos patienten istället för på sjukhus. Patienten kan då få högkvalitativ avancerad vård hemma och samtidigt behålla ett så vanligt liv som möjligt under sin behandling. Genom att möjliggöra att fler patienter kan få avancerad sjukvård i hemmet frigörs fler platser på våra sjukhus och akutmottagningar. Då ökar patientsäkerheten samtidigt som akutmottagningarna avlastas. Avancerad sjukvård i hemmet ska även vara ett alternativ för de barnfamiljer som exempelvis vill vårda sitt cancersjuka barn hemma istället för på sjukhuset."

Den medicinska utvecklingen har gjort stora framsteg. Tidigare var vi beroende av att finnas på plats på ett sjukhus för att kunna få tillgång till den avancerade sjukvården. Men genom ny teknik, ny medicin och metodutveckling i arbetssättet går det att flytta ut vården från sjukhusen till hemmen. Det är bra tycker jag. Hemmet är ändå en trygg utgångsplats och även om är sjuk och behöver vård så finns tryggheten där och genom utveckling går det att kombinera tryggheten från hemmet med tryggheten inom sjukvården. 

Dessutom utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv är det bra att man som sjuk inte behöver komma i kontakt med andra person som bär på egna infektioner.

Du ska välja - inte jag som politiker

I valtider granskar media om vilket genomslag som olika förslag och reformer har haft. I dagens HD går det att läsa om en granskning kring de vårdval som är genomförda inom regionen och hur de olika partierna ställer sig till dessa och vad skåningarna tycker.

En del av slutsatserna känner jag igen och är inte så förvånad över. Men det finns slutsatser som jag blir mer förvånad över.

En slutsats handlar om de olika partiernas inställning till de vårdval som finns inom regionen. De partier som finns inom femklövern (fp, m, kd, c och mp) är alla för vårdval. Socialdemokraterna verkar inte så förtjusta i alla vårdval och dessutom har de svårt att räkna med all den vårdpersonal som jobbar i de privata vårdgivarna - när man påstår att antalet personer som jobbar i skånsk sjukvård har minskat. Inom Region Skåne som huvudman är det möjligen en minskning men och andra sidan har dessa börjat hos de privata vårdgivarna. Jag tänker inte minst på de audionomer som tidigare jobbade inom regionens hörcentraler men som idag jobbar inom de privata audionommottagningarna.

Vänsterpartiet vill bara säga nej. Privata företag är bara av ondo och tar bara ut vinster. Men det jag inte förstår i vänsterpartiets politik är inställningen och kunskapen om att företag inte ska ta ut någon vinst. Det finns ingen som startar ett företag men inställningen att gå med förlust utan det är självklart att man behöver ta ut en vinst för kunna återinvestera och kunna ta ut lön från företaget för det arbete man lägger ner. Vidare tycker jag att det blir en snedvriden debatt när man fokusera på verksamheten utifrån ett vinstperspektiv och inte tittar på det i sin helt. Vad gör man? Vad betyder det för skåningen? Självklart ska vi titta på hur pengarna används och det gäller både privata och offentliga verksamheter men för mig handlar det om att ställa krav från början om ett långsiktigt ansvarstagande och ett krav om en kontinuerlig kvalitetsuppföljning.

Jag kan inte låta bli att hämta ett citat från en av mina partikollegor: 

"Det företag som bygger ett sjukhus, får göra vinst.
De företag som levererar röntgenapparater, operationsutrustning och datorer får göra vinst.
De företag som levererar gasbinda och mediciner får göra vinst.
Det företag som levererar ström till sjukhuset får gå med vinst.
De människor som jobbar med att vårda patienterna får tjäna pengar.
Det företag som lagar sjukhusets mat (om det upphandlas) får göra vinst.
De företag som tvättar fönster, påtar i rabatterna och tvättar tvätten får göra vinst.

Men vårdföretaget ska inte få göra vinst. För skattepengar ska ju inte gå till vinst!"

En slutsats som gör mig lite mer fundersam är den att jag inte får ihop de olika redovisa siffrorna i artikeln. Det finns många som är tveksamma till om det är bra att privata vårdgivare utför vård till regionen men samtidigt vill man ha en mångfald.

För egen del är jag inte tveksam. Jag tror och är övertygad om att de privata vårdgivarna och verksamheter utgör ett bra komplement till varandra. Jag ser de positiva effekterna med regionens första vårdval - när vi införde audionommottagningarna och tog bort köerna för personer som behöver hörapparater. Jag ser att det finns vårdcentraler som idag vill bli mer tillgängliga och som vill skapa en mångfald genom att starta upp en äldrevårdcentral eller en enhet som t ex jobbar med patienter med hjärtsvikt. Jag hoppas att det är början och att vi kan se fler nyheter. Fler vårdcentraler som har öppet på kvällstid för de personer som jobbar under dagarna men har ett behov att besöka vården. Det är mycket bättre att man åker till en vårdcentral än att åka till en akutmottagning. När 25-30 procent av de som söker på akuten söker fel då måste vi självklart fundera på orsakerna och också jobba med lösningarna. För mig är det självklart att anta utmaningen att man ska söka vård på rätt plats och få den på rätt tid och på rätt nivå.

Nollvision igen

Låt mig till en början konstatera att det pågår ett väldigt bra arbete inom den svenska sjukvården. Det finns en hög kompetens, kunnighet och engagemang bland vår sjukvårdspersonal. Det är vår uppgift att se till att denna utveckling får lov att utvecklas och att vi lyfter upp det goda arbetet.

Dock kan jag fortfarande läsa om att var sjunde sjukhuspatient får någon form av vårdskada. Skador handlar om vårdrelaterade infektioner. Detta kostar samhället både extra vårddagar och pengar. Om detta har jag redan skrivit och till och med drivit som fråga inom partiet - att det är på hög tid att det införs en nolltolerans för vårdskador, likt den nolltolerans som finns inom trafiken. Jag vet att det pågår ett arbete med inriktning att skapa en tydlig nolltolerans men samtidigt kan jag konstatera att det fortfarande finns en del att göra.

Spioner inom vården

En moderat politiker i Kalmar vill att man ska anställa "äldrevårdsspioner" inom äldreomsorgen i Kalmar. Detta för att ha koll på de som arbetar med de äldre och att de utför sina arbeten korrekt.

Att kontinuerligt jobba med kvalitetssäkring inom den kommunala sektorn oavsett om det handlar om barnomsorg, skola eller äldreomsorg är viktigt. Detta arbete behövs för att ge barnet rätt omsorg, ge barnet rätt utbildning och ge den äldre rätt omsorg utan de ska behöva fundera på om det rätt eller fel. Sedan vet vi att det begås fel och misstag och detta ska vi inte acceptera utan vi måste som sagt hela tiden säkerställa en god kvalité.

Men jag tror inte på att man ska anställa spioner inom kommunerna utan det måste redan idag finnas tydliga rutiner vem som jobbar med kvalitetsuppföljningar och åtgärder när man upptäcker brister. Det ansvaret ligger ju ytterst på chefen. Låt oss istället jobba med utbildning så att både chefer och anställda blir säkra på att kontinuerligt arbeta med kvalité- och utvecklingsarbete.

Fokusera - gör om och gör rätt

I helgen presenterades moderaternas nya partisekreterare, Kent Persson, ett förslag om att inrätta en ny tillsynsmyndighet som ska granska äldreomsorgen i vårt land. En myndighet som flera andra partier har föreslagit efter skandalerna tidigare i år. Även vi i folkpartiet har varit inne på en liknande myndighet.

Nu inrättas denna myndighet och en ny generaldirektör är på väg att anställas. Det är bra.

Låt inte detta bli en sandlådefråga utan fokusera istället på vad frågan egentligen handlar om - att utveckla och säkerställa en hög kvalité i den svenska äldreomsorgen. Detta är ett måste för dagens och morgondagens äldre. Även när vi blir äldre måste vi kunna känna trygghet och att vi får den omsorg som vi är berättigad att få.

Tänk längre

"Alla har vi läst om överbeläggningar på landets sjukhus, om brist på personal med rätt utbildning och stigande kostnader för sjukvården i Sverige. Det är problem, som funnits länge. I år används tio procent av Sveriges BNP till sjukvården. Vi tror inte en skattehöjning är bästa sättet att få grepp om det här. Vi vill ha en långsiktig planering. Vi ska inte låta utvecklingen släpa oss efter sig. Vi vill leda den."

Tillsammans med min partikollega Percy Nessling skrev vi i Helsingborgs Dagblad om behovet av att skapa en långsiktig planering inom den svenska sjukvården. Inom Region Skåne kunde man arbeta fram en tioårsplan för tandsjukvården och nu tycker vi det är dags att försöka sig på en långsiktig planering för övrig sjukvård.

Nya vårdval

Sedan förra mandatperioden har det etablerats en rad vårdval inom flertalet landsting och regioner i Sverige. Den enskilde får mer makt över sina egna val. Jag själv var med och genomförde ett vårdval för personer med hörselnedsättning. När jag blev ordförande för Region Skånes habilitering- och hjälpmedelsnämnd fanns det en kö på över 6000 skåningar som väntade på en egen hörapparat. Många av dem fick vänta upp till två år innan de fick ett eget hjälpmedel. Detta var inte OK och det tog jag och mina ledamöter i nämnden fasta på och vi skapade det första vårdvalet - audionommottagningarna - i regionen.

Nu några år senare kan det konstateras att vårdvalet slog väl ut och att idag finns det ingen kö till att prova ut egna hörapparater. Detta är bra för regionen men framför allt bra för den enskilde.

Framgångarna med vårdvalen ger nu mersmak och det finns nu tankar inom regionen att skapa ett vårdval inom rehabiliteringssektorn. Detta är något som jag välkomnar. Under många år har jag till och från haft kontakt med rehabiliteringssektron genom mina besök hos kiropraktorer. Det har hjälpt mig men har grävt lite hål i min plånbok då jag har fått betala ett högt pris. Men genom vårdvalet skapas förhoppningsvis andra möjligheter även utifrån ett ekonomiskt perspektiv men även utifrån att åter får jag som enskild person möjligheter att kunna välja utifrån ett bredare utbud.

Skapa en nollvision inom äldreomsorgen

Under de senaste dagarna har vi kunnat ta del av den storm som kretsar kring vårdskandalerna inom Carema Care. Det är i sig mycket upprörande hur man som företag hanterar ett företroende man har fått och inte tar förtroendet på allvar utan utelämnar en stor grupp människor som har behov av stöd och omsorg till sitt öde. Jag blir både bestört och arg när jag läser om sådana här saker.

Jag hoppas verkligen att diskussionerna som nu förs från olika håll inte kommer handla om principerna kring mångfalden inom äldreomsorgen utan istället handla om kvalitet och kontroll. Hur kan vi gemensamt säkerställa så att vi i fortsättninge kan garantera en hög kvalité på den vård och omsorg som vi erbjuder inte bara våra äldre utan alla personer som behöver vård och omsorg i olika delar av livet?

Under en lång tid har jag förespråkat inom sjukvården att det ska skapas en tydlig nollvision för att minska sjukvårdsrelaterade skador. För varje år drabbas 100 000 personer av någon form av vårdskada och runt 3000 omkommer på grund av detta. Detta kan inte vara OK och därför känns det viktigt att vi jobbar med frågan. Som sjukvårdspolitiker brinner jag verkligen för detta med att öka patientsäkerheten för den enskilde. Det handlar inte enbart om mänskligt lidande utan det handlar även ekonomiska extrakostnader som vi i dessa tider kan använda till rätt saker.

Men som socialliberal och som gärna arbetar med de "mjuka" välfärdsfrågorna ser jag direkta kopplingar mellan nollvision inom sjukvården och en framtida nollvision inom äldreomsorgen. Idag finns det bl a lex Sarah men det kanske behövs göras fler saker så att minska tillbuden. Det är bråttom att göra något för alla vet att andelen äldre i Sverige kommer öka och antalet personer som kan hjälpa till med vård och omsorg kommer att minska. Detta kommer att resulterar i att antalet händer inom äldreomsorgen riskera att minska och därmed finns det risker att antalet tillbud kommer att öka. Men om ett tydligt säkerhetsarbete även inom äldreomsorgen påbörjas nu så kan vi möta de utmaningar som vi står inför.

Fritt val hjälpmedel

För drygt en vecka, den 8 september, fick jag den stora förmånen att inviga Kristianstads första hjälpmedelsbutik.

I mitt tal reflekterade jag dels om vad det finns för drivkrafter att det kan finnas flera affärer av samma sort på ett köpcentrum, t ex Väla köpcentrum. Mitt eget svar handlade om dels affärernas tro på den enskilde människans och dennes köpkraft samt att man bejakar mångfald och valfrihet. Borde detta inte vara en självklarhet för affärer som säljer hjälpmedel till äldre och personer med funktionnedsättning eller varför inte till oss alla andra? Jag tror att det handlar om kulturinställningar och att det har alltid tillhandahållits av såväl kommuner som landsting och regioner.

Hälso- och sjukvårdslagen ger de olika huvudmännen i uppdrag att förskriva hjälpmedel men det har påbörjats en efterfrågan från enskilda personer att få ett större inflytande kring att själv kunna välja vilka hjälpmedel man vill ha och inte ha. Genom Hjälpmedelsteknik Sveriges Kristianstadsbutik sätter man agendan för framtiden. Jag är övertygad om att vi kommer att få se fler butiker både i Skåne och på andra håll i Sverige.

Det är dags att fortsätta att arbeta med att skapa ett inkluderande samhälle för alla och inte fortsätta bejaka ett exkluderande. Jonas, Christer och alla andra medarbetare på Hjälpmedelsteknik Sverige är tydliga exempel på att det kan gå och dessutom blir inte saken sämre att Alliansregeringen har förstått det goda med det fria valet inom hjälpmedelssektorn och om någon månad kommer vi få se en fortsättning på det lyckosamma projektet som genomfördes i Stockholm, Kronoberg och Sörmland under föregående mandat. Ett projekt där Region Skåne också blev en viktig del i och med att vi vågade skapa nya metoder för att få bort köerna inom hörselvården. Jag kan inget annat än vara glad att jag och de andra i nämnden tog chansen.

Backa in i framtiden

De rödgröna gör utspel efter utspel en vecka som denna när alla (nästan alla) finns på Gotland. Nu är det dags för vården. Ett område som jag vet ligger socialdemokraterna nära och som det i stora delar av landet finns stora ideologiska skillnader.

Dock blir jag besviken när jag läser deras presentation kring deras nya förslag och min direkta tanke - "finns det något nytt egentligen". Utan det känns som om de rödgröna backar in i framtiden och tar till "konkreta förslag" som antingen är genomförda eller som inte alls vann gehör vid valet 2006.

Dessutom kännetecknas förslagen av en tillbakagång då det ska vara mer statligt styrt, begränsande i innovationsmöjligheter inom vården och direkt slag mot den enskildes rätt att vara ansvarsfull och ta ansvar de beslut som man själv vill ta. Fyrkantigt och stramt är riktlinjerna.

Det kommer att påverka de vårdval som finns inom många olika landsting och regioner. Jag är lite förvånad som styrande socialdemokrater i Region Skåne tycker att de förslag som är presenterade idag är bra. Förslagen kommer även att påverka det förändrade arbetssättet med vårdgarantin. Tillbaka med det gamla systemet att ställa krav men inte ha ett tydligt uppföljningsansvar. Låt fler personer stå i köerna och vänta tills det blir en plats ledig. Jag skulle t ex bli väldigt besviken om en rödgrön regering skulle verka för att auktorisationsmodellen som finns inom den skånska hörselvården skulle plockas bort och att åter skåningarna skulle få vänta upp till två år innan man får en egen hörapparat.

Det känns som socialdemokraterna vann lite på skolfrågorna inom de rödgröna partierna men har förlorat i den fråga som står socialdemokraterna nära.

Samverkan

Under gårdagen (torsdag) och idag fredag är jag på besök i landstinget i Uppsala. Fokus ligger på att utbyte erfarenheter kring habilitering och hjälpmedel. Det är verkligen nyttigt att besöka olika delar av Sverige och få kunskap om vilka framgångsfaktorer det finns.

Dagen har kännetecknats av många goda inslag. Inslag som har väckt en del nya tankar kring hur vi kan göra en bra verksamhet i Region Skåne ännu bättre. Ett av dessa inslag handlar om att öka informationen kring olika funktionsnedsättningar. I Uppsala finns det ett stort och väletablerat Infotek med en inriktning mot olika funktionsnedsättningar. Det är en verksamhet som har kommit långt och som är värd att se hur vi kan etablera i Skåne men kanske även som en nationell fråga via SKL.

Annat än medicin

Läser på Aftonbladets debattsida en debatt kring att använda hundar som alternativ till medicin. En läkare och två centerpartister skriver om att man kan sätta ut medicin på äldre om det finns hundar på avdelningen. Jag tycker att det är en intressant tanke att diskutera vidare kring. Det skulle vara intressant och se om Helsingborg skulle kunna hänga på tanken och prova på något av våra äldreboenden.

För ett år sedan besökte jag Hjälpmedelsinstitutet (HI) i Stockholm och där visade man en säl som kände av en persons stämning om man var lugn eller stressad. Det visade sig att personer som bar på denna säl blev lugnare och ångestdämpande.

Ett annat intressant område som HI och Socialstyrelsen har fått ett regeringsuppdrag är att utveckla service- och signalhundar. Det är inte bara personer med synnedsättningar som har hjälp att ha ledarhundar utan även personer med diabetes eller epilepsi kan ha nytta av hundar som hjälper till att känna av en person om och när den får anfall.

Tänk vad vår värld kan vara finurlig och det är inte bara mänskligheten som ska stå för alla förnuftigheter utan vi har mycket att lära av naturen.

Även Linnéa Darell har skrivit om hundar istället för medicin.

Vården i fokus

Under den här mandatperioden har Femklövern i Region Skåne tagit initiativ till ett antal vårdvalsreformer. Det har självklart handlat om införandet av en auktorisationsmodell inom hörselvården, det har handlat om ett vårdval till BVC (barnavårdscentraler) och självklart det stora vårdvalet - Hälsoval Skåne.

Nu börjar vi se effekter på dessa vårdval. Gällande auktorisationsmodellen inom hörselvården så har definitivt köerna försvunnit. Det ska inte vara OK att vänta över två år på en egen hörselrehabilitering. Från början väntade ungefär 6000 skåningar på en egen hörselrehabilitering.

Det stora vårdvalet - Hälsoval Skåne - har varit igång snart ett år och idag redovisar Helsingborgs Dagblad hur bonuspengarna för uppnående av kvalitetsmålen har fördelats. Det kan då konstateras att den offentliga vården har en bättre vård, i en jämförelse med de fem uppsatta kriterierna, än de privata. Men de privata vinner när det gäller tillgänglighet och bemötande. Jag hoppas med detta att vårdenheterna lär sig av varandra så att den sammantagna vården oavsett om den är privat eller offentlig kännetecknas av hög kvalité, bra tillgänglighet och ett gott bemötande.

Nöjdhet

Den nationella patientenkäten har presenterats och 16 000 skåningar har varit med och besvarat enkäten. Det presenterade resultatet kräver självklart en djupare analys men dock kan jag inte låta bli att reflektera kring det uppkomna resultatet.

Resultatet presenteras i bland annat ett helhetsintryck på en skala mellan 0 - 100 där varje enheter ska sträva mot 100. Det finns många som har höga värden och det känns som att vi har all anledning att vara nöjda med de resultat som presenteras även om vi självklart ser flertalet områden som behöver både utvecklas och förbättras.

Listan toppas av privata aktörer, min egen vårdenhet placera sig högt på listan men jag kan konstatera att en ökad valfrihet och en bra bland mellan offentligt och privata är bra på flera olika sätt. Det driver förhoppningsvis utvecklings framåt och då även kvalitetsarbetet.