Ett år kvar

Har redan tre år gått kan man undra när man i tidningarna läser att det är ett år kvar till valdagen. Svaret är inte riktigt. Vi är en vecka före men om ett år är dags att gå till vallokalerna. 2014 har man tidigarelagt det en vecka så det är andra söndagen den september. Men hela året känns som ett supervalår. Imorgon är det dags att rösta till kyrkovalet. För egen del kommer jag inte göra det då jag inte tillhör svenska kyrkan utan är medlem i missionskyrkan i Helsingborg och har tagit ställning i frågan. Dock hoppas jag att ni som har möjlighet att rösta gör det och röstar rätt. Jag hoppas också att det kan beslutas att det måste till andra sätt att välja kyrkoråd, lokala styrelser, styrelser för distrikten (stiften) och en riksstyrelse. Svenska kyrkan är ju faktiskt skild från svenska staten sedan många år tillbaka och då borde man likställa det med alla andra frikyrkor och deras sätt att välja sina egna styrelser oavsett vilken nivå.

Men oavsett vad så är det dags och det känns som om temperaturen stiger något under de närmaste veckorna med presentation av budgetar i de olika församlingarna. Det är dags att börja avkräva de olika partierna på svar hur Sverige, Skåne och Helsingborg ska se ut de närmaste fyra åren.

Helsingborgs Dagblad har gjort det idag med lokala företrädare i Helsingborgspolitiken. Jag är kanske inte så förvånad när det gäller valet av frågor som de olika politikerna har valet. Det parti som kanske sticker ut är miljöpartiet som vill göra Helsingborg till cykelstad. Har de Lund som förebild - där cyklisterna verkar styra gatulivet i centrum och där man som gående eller bilist verkligen måste vara på sin vakt så ingenting händer. Dessutom känns det som om man faktiskt slår in lite öppna dörrar då det satsas på cykelstråk. Svaret blir istället det måste satsas på cykelparkeringar. Det är kanske lättare att prata om hårda frågor än mjuka?

För egen del har jag funderat och funderar på vad jag vill. Här på bloggen under sidan Val 2014 har jag en en del personliga reflektioner vad jag tycker är viktigt att jobba med under de kommande åren. Framför allt utifrån ett regionalt perspektiv. Idag sitter jag i regionfullmäktige och det är min förhoppning att kunna göra det även efter valet 2014. Idag är jag ordförande för Handikappberedningen men jag ser gärna att komma tillbaka till att bli ordförande för Habilitering- och hjälpmedelsnämnden. Men att få lov att få fortsätta jobba med tillgänglighetsfrågor och frågor för personer med funktionsnedsättning är värdefullt.

Att jobba med en god patientsäkerhet med en nollvision för vårdskador är viktigt. Arbetet är påbörjat men jag tycker att frågan behöver högre upp på den politiska dagordningen. Jag är övertygad om att ett kraftfullt arbete mot att minska vårdskador minskar det mänskliga lidandet samtidigt som det sparar pengar till vården som kan användas till andra saker.

Att arbeta med friskvårdsinsatser istället för bara sjukvård är ett annat område som behöver få mer fokus. Även här jag övertygad om att kan vi satsa på friskvårdande insatser för personer i farozonen - livsstilsproblematik etc. så finns det även här både mänskligt lidande att spara och ekonomiska aspekter att beakta.

Tillsammans med mina partikollegor fortsätter vi nu det viktiga arbetet med att forma vår politik inför de kommande fyra åren. Vi gör det tillsammans lokalt och regionalt. Men vi kommer även i november göra det tillsammans genom partiets landsmöte. Det blir ett par spännande och givande dagar.

Dags att gå till handling

I onsdagens Helsingborgs Dagblad efterlyser Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden, och Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman, konkreta förslag utifrån FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De hävdar att det tar lång tid att gå från ord till handling när det gäller att leva upp till den ratificering som Sverige gjorde redan 2008.

Jag kan inget annat än att hålla med skribenterna att det är dags att gå från ord till handling. Under mina år som ordförande för habilitering- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne och nu som ordförande för handikappberedningen har mitt mål varit att skapa ett inkluderande samhälle för person med funktionsnedsättning. Ensam är inte starkt med tillsammans, både ansvarig politiker och brukarorganisationer, kan vi skapa möjligheter för det viktiga arbetet. Att skapa ett inkluderande samhälle innebär även för mig att skapa ett tillgängligare samhälle såväl på arbetsmarknaden som information, fysisk tillgänglighet och inte minst bemötande.

Inom Region Skåne pågår det ett intressant arbete kring tillgänglighetsfrågan i förhållande till arbetsmarknad. Även om det ibland kanske känns att inget händer så tycker jag att vi har fått upp ögonen och flyttar fram våra positioner så smått. Självklart är vi inte nöjda - utan vi kan säkerligen både göra mer och öka tempot.

Under året kommer vi inom handikappberedningen i regionen att fortsätta fokusera på frågor som berör både bemötande och frågor som berör attityder. Det är viktigt att vi fortsätter jobba med dessa mjuka värdeord. Därför ser jag fram emot att fortsätta samtalet med HSO Skåne och deras arbete i gällande frågor.

Burman och Broberg efterlyser att regeringen ska se till att ändra diskrimineringslagstiftningen så att det blir diskriminerande att inte motverkar bristande tillgänglighet. Jag är övertygad om att ansvarigt statsråd, Erik Ullenhag, är medveten om problematiken och samtidigt har han ett landsmötesbeslut från Folkpartiets senaste landsmöte att verka för en ändring i diskrimineringslagstiftning i den riktning som Burman och Broberg efterlyser. Jag tror att det är nödvändigt att vi jobbar med frågan från olika perspektiv och fortsätter påverkansarbetet på regeringen. Målet om att skapa ett inkluderande samhälle istället för ett exkluderande sådant måste fortsätta och jag tänker fortsätta anta den utmaningen.

Blicka bakåt för att blicka framåt

foto: sxc.hu

Då så, då har vi nu lämnat 2012 bakom oss och ska börja så smått blicka framåt och med stor förväntan se vad 2013 har att erbjuda. Men i dessa tider är det också populärt att blicka tillbaka på det året som har varit så jag kan inte låta bli att stanna upp och göra lite personliga reflektioner.

För egen del har 2012 handlat mycket om utbildning. Jag har läst till legitimerad badmästare och detta har tagit en stor del av min tid i anspråk. Men och andra sidan läser man i Kristianstad, 110 km enkel väg från hemmet, varje dag mellan 08.30 - 15.30 så tar det tid och kraft. Tid och kraft från både familjen men också, i det här sammanhanget, det politiska engagemanget. Detta märks nog också på antalet blogginlägg från min egen sida. 2011 blev det 119 inlägg och förra året stannade siffran vid 95. Kanske är det så att det inte har hänt så mycket i de politiska kretsarna så att det har varit värt att göra en personlig reflektion eller så har det just varit det att jag har prioriterat min tid till annat.

Självklart har det hänt saker. Jag tänker både på internt för oss i Folkpartiet liberalerna där vi just nu jobbar intensivt med att ta fram ett nytt partiprogram. Jag kan konstatera att det finns fler partier som gör likadant och det verkar inte vara en enkel resa varken för centerpartiet och för socialdemokraterna. Deras medlemmar känner inte igen sig i de nya formuleringarna och i en del av de nya (?) förslagen. Det är viktigt att vi inom folkpartiet dra lärdom av detta och vi som ett idéparti måste fortsatt ha högt i tak i formuleringarna kring det nya partiprogrammet. För mig är det viktigt att vi slår fast och vår liberala ideologi samtidigt som vi plockar tillbaka de socialliberala formuleringarna i större grad än vad som har varit gällande under de senaste åren. Det ska fortfarande vara OK att ha både hjärta och hjärna inom den svenska politiken. Jag är övertygad om att folkpartiet med en socialliberal inriktning kan påvisa att det faktiskt går att kombinera detta. Resan med det nya partiprogrammet fortgår fram till november och då tar vi slutgiltig ställning till den nya riktningen. Men med Christer Nylander vid rodret så är jag inte speciellt orolig för slutresultatet.

Ett annat område som har påverkat oss är den globala ekonomin. Både den kris som vi har sett inom våra Euro-länder i Europa och den kris som finns globalt med en ekonomisk nergång. Därför känns det glädjande att jag kan konstatera att president Obama verka ha nått en uppgörelse för att förhindra budgetstupet i USA, vilket hade påverkat den globala ekonomin tror jag. Jag hoppas att vi snart kan börja se ljuset i tunneln både globalt, inom EU och här i Sverige. Jag hoppas också att mina företrädare i regering och riksdag följer detta med stor noggrannhet och gör vad de kan för att mildra omständigheterna exempelvis med tanke på alla de varsel som vi såg under hösten 2012. EU-krisen har även nått Sverige.

Ett tredje område som känns värdefullt för mig är frågorna som berör personer med funktionsnedsättning. Under 2013 kommer jag i rollen som ordförande för Region Skånes handikappberedning fortsätta den viktiga dialogen med regionens nämnder gällande de viktiga tillgänglighetsfrågorna. På olika sätt under våren kommer vi att belysa dessa frågor genom ett antal konferenser. Vår egen konferens i mars kommer att handla om bemötande inom regionen och just nu jobbar vi med att skapa ett bra program som ger oss kraft att jobba ännu mer med bemötandefrågor. Även tillgänglighetsfrågorna utifrån fysisk tillgänglighet kommer stå i fokus under våren. Det finns fortfarande, tyvärr, en hel del att göra för att klara av enkla avhjälpta hinder inom regionens olika verksamheter. Senare kommer vi att påbörja arbetet med att revidera de handikappolitiska programmet. Jag vill att Region Skåne ligger i framkant i dessa frågor och då måste även våra program följa med i utveckling och inte fastna i det förflutna.

Jag kan konstatera att det både har hänt en del under 2012 och det kommer hända en hel del under 2013. Det finns alla anledning från min sida att tro att antal blogginlägg kommer inte stanna vid 95 när vi summerar året om ett år utan det är min förhoppning att jag tar mig tillbaka och reflektera både om stora och små händelser som sker runt omkring i Helsingborg, Skåne, Sverige och världen.

Tillgänglighet

Igår hade jag förmånen att delta vid tillgänglighetsmarschen i Malmö. Vad jag har kunnat läsa på Facebook och andra bloggar kan jag konstatera att jag inte var ensam folkpartist utan runt omkring i Sverige fanns vi med. För oss i Folkpartiet är tillgänglighet viktigt. Det är många av oss som jobbar för ett mer inkluderande samhälle för personer med funktionsnedsättning än hur det ser ut idag.

I mitt tal till den samlade skaran kunde jag konstatera att målen vi hade 2010 inte har uppnådda och det gäller att vi tillsammans sätter ner foten och fortsätter jobba aktivt för ett samhälle där det borde vara en självklarhet att enkla avhjälpa hinder borde vara åtgärdade. Jag funderade rätt mycket på det igår under marschen. I princip hela vägen från Triangeln till Lilla torg i Malmö så gick vi på gatsten modell jobbigt att ta sig fram med rullstol och om man har svårt att gå utan rullstol. Så nära inpå men ändå görs det så lite. På tal om Malmö så såg jag Malmös starke man. Men han tyckte att det var viktigare igår att sälja Faktum än att vara med i marschen.

Men vidare kunde jag konstatera att det ändå finns positiva exempel i Malmö och nämnde då arbetet med bygga den nya akuten på SUS och den när samverkan som fanns mellan regionen och brukarorganisationerna.

Avslutningsvis – även om det har gått över tio år sedan den nationella handikapplanen fastställdes och vi kan konstatera att vi inte är i mål ännu så behöver vi tillsammans – på olika sätt fortsätta det gemensamma och viktiga arbetet att skapa ett samhälle där alla känner tillhörighet och känner sig inkluderande. Ensam klarar vi inte det men genom fortsatta goda dialoger och samverkan tror jag att vi kan flytta fram positionerna ytterligare.

Därför är jag övertygad om att ert viktiga och värdefulla arbete behövs även i fortsättningen. Jag hoppas att det är fler som vågar ta till sig den kunskap som ni har och inte enbart kunskap utan även alla era erfarenheter som ni har. Jag hoppas också att detta är den sista marschen och att det pågående arbetet med lagförslag om diskriminering baserat på utredningen ”Bortom fagert tal” blir verklighet och att er värdefulla kamp därmed blir fulländad.

Det fanns en stark önskan från brukarorganisationerna att det var den sista marschen för att skapa en ny lagstiftning kring diskriminering för otillgänglighet. Jag vet att Erik Ullenhag (FP) verkligen jobbar med ett nytt lagförslag. Jag kan inget annat än att hålla tummarna och ge Erik det stöd han behöver i det fortsatta arbetet.

 

Framtidshopp

Idag har det inte varit någon skola för min del utan jag har besökt Furuboda folkhögskola tillsammans med resten av Region Skånes handikappberedning. Här träffade vi bland andra Anna, Pax och Karl - de tre attitydambassadörerna som jobbar med öka kunskapen kring bemötande och attityder kring personer med funktionsnedsättning. Jag kan bara konstatera att det är verkligen tre eldsjälar som är ett mycket bra team och det är alltid lika lärorikt, intressant och gripande att lyssna till dessa tre ungdomar. De brinner verkligen för det de jobbar med. De vill vara med och skapa ett mer inkluderande samhälle och visa på att det gäller verkligen att vi alla i samhället ser möjligheterna istället för att bara stirra oss blinda på hindren.

Samtidigt tycker jag det är viktigt att vi vågar lyssna på våra ungdomar. Jag har inget emot att träffa människor i olika åldrar men ibland har jag i samtalen med handikapporganisationerna saknat möjligheterna till dialog med yngre personer. Region Skånes insatser gäller lika mycket dem som äldre personer med funktionsnedsättning.

Jag blev också glad när jag fick höra vilket positivt mottagande de tre får när de kommer ut till skolorna, oavsett vilken ålder, och att de tre verkligen fängslar sin publik. Jag förstår varför. Det var många av oss som också fängslades av allt de berättade och att de verkligen bjöd på sig själva.

Det är viktigt att vi i beredningen fortsätter att ta hjälp av andra organisationer för att på så sätt öka vår egen kunskap. Genom denna kunskapsinhämtning får vi också en möjlighet att flytta fram positionera för Region Skåne. Jag hoppas att det finns fler än jag som vill skjuta fram regionen till position där vi ligger i framkant i arbetet med de handikappolitiska frågorna.

Tydlighet i tillgänglighetsarbetet

Igår skrev jag om debatten kring socialpolitiken och debatten kring att jobba in FN:s konvention för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning i den svenska lagstiftningen och samtidigt lyfta tillgänglighetsfrågorna ytterligare en nivå. Det gick hem. Landsmötet beslutade sent på lördagskvällen att ställa sig bakom en motion skriven av Anne-Marie Ekström från Borås och där jag var en av medmotionärerna som handlade om att att verka för att diskriminering på grund av funktionsnedsättning ska införlivas i diskrimineringslagen. Nu gäller det fortsätta att stötta Erik Ullenhag och regeringen i det fortsatt viktiga arbetet.

Lyft de sociala frågorna

Mitt främsta engagemang inom politiken handlar om sociala frågor. Under alla mina år har jag jobbat med frågor som har haft en social inriktning både kommunalt och nu under de senaste åren regionalt. Föregående period hade jag förtroendet att vara ordförande för habilitering- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne. Nu är det handikappolitik i ett bredare perspektiv som gäller.

Därför kändes det naturligt under pågående landsmöte att gå upp och prata om frågor som rör personer med funktionsnedsättning. För mig handlar det om att påskynda det nationella arbetet med att införa FN:s konvention för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning i den svenska lagstiftningen och samtidigt jobba att stärka den svenska diskrimineringslagstiftningen att även gälla tillgänglighetsfrågor. Det är dags att gå från ord till handling och därför känns det bra om vi som parti kan ställa oss bakom det fortsatt viktiga arbetet.

När detta skrivs så finns det inget beslut i fråga utan det lär dröja ett tag. Därför finns det all anledning att återkomma i ämnet.

Fritt val hjälpmedel

För drygt en vecka, den 8 september, fick jag den stora förmånen att inviga Kristianstads första hjälpmedelsbutik.

I mitt tal reflekterade jag dels om vad det finns för drivkrafter att det kan finnas flera affärer av samma sort på ett köpcentrum, t ex Väla köpcentrum. Mitt eget svar handlade om dels affärernas tro på den enskilde människans och dennes köpkraft samt att man bejakar mångfald och valfrihet. Borde detta inte vara en självklarhet för affärer som säljer hjälpmedel till äldre och personer med funktionnedsättning eller varför inte till oss alla andra? Jag tror att det handlar om kulturinställningar och att det har alltid tillhandahållits av såväl kommuner som landsting och regioner.

Hälso- och sjukvårdslagen ger de olika huvudmännen i uppdrag att förskriva hjälpmedel men det har påbörjats en efterfrågan från enskilda personer att få ett större inflytande kring att själv kunna välja vilka hjälpmedel man vill ha och inte ha. Genom Hjälpmedelsteknik Sveriges Kristianstadsbutik sätter man agendan för framtiden. Jag är övertygad om att vi kommer att få se fler butiker både i Skåne och på andra håll i Sverige.

Det är dags att fortsätta att arbeta med att skapa ett inkluderande samhälle för alla och inte fortsätta bejaka ett exkluderande. Jonas, Christer och alla andra medarbetare på Hjälpmedelsteknik Sverige är tydliga exempel på att det kan gå och dessutom blir inte saken sämre att Alliansregeringen har förstått det goda med det fria valet inom hjälpmedelssektorn och om någon månad kommer vi få se en fortsättning på det lyckosamma projektet som genomfördes i Stockholm, Kronoberg och Sörmland under föregående mandat. Ett projekt där Region Skåne också blev en viktig del i och med att vi vågade skapa nya metoder för att få bort köerna inom hörselvården. Jag kan inget annat än vara glad att jag och de andra i nämnden tog chansen.

Tillgängligheten igen

Begreppet tillgänglighet har börjat klättra upp på den politiska dagordningen mer och mer. En del tänker säkert tillgänglig vård och tänker på att vi måste få bort köerna inom sjukvården så att vi kan få den hjälp vi behöver i rimlig tid. Andra tänker tillgänglighet utifrån fysisk tillgänglighet och då med tanke på allmänna lokaler och rätt gatubild med avfasningar i trottoarkanter etc.

Men för mig handlar tillgänglighet och fler saker än de som är redan nämnda. För mig är tillgänglighetsfrågan en större fråga som även innefattar en inkluderande samhälle där alla kan vara delaktiga och känna att de är en god kraft för samhället men det handlar även tillgänglig information, tillgänglig arbetsmarknad och frågor som rör attityd och bemötande.

Det är en bit kvar på vägen och det gäller att fortsätta lyfta frågan om tillgänglighet högre upp på den politiska dagordningen. Ett bevis på att vi inte är i hamn är att nu till helgen arrangeras det på en rad olika ställen i Sverige en tillgänglighetsmarsch. Jag var med på den förra året och funderar starkt att vara med även i år även om jag inte kommer hålla tal (vad jag vet idag). Men frågan är viktig och som en av många politiker inom Region Skåne med ansvar för frågor rörande tillgänglighet är det fortfarande tid att ta tag i staffetpinnen och fortsätta det viktiga arbetet.

Kommuner får kritik

I veckan riktade Socialstyrelsen kritik mot landets kommuner att dessa bryter mot LSS - lagen som stöd och  service till vissa funktionshindrade. Som folkpartist är frågor kring personer med funktionsnedsätttning en viktig hjärtefråga och som ansvarig för handikappolitik inom Region Skåne följer man frågorna med största intresse.

Samtidigt blir man både arg och frustrerad att kommuner inte tar frågorna på större allvar. Vi lever under 2011 och då borde det vara en självklarhet att jobba med ett samhälle som inkluderar alla och inte är ett exkluderande samhälle. Men med tanke på socialstyrelsens rapport så har vi en lång väg att vandra. Jag kan inte mer än hålla med min partikollega Maria Lundquist-Brömster att det hela är oacceptabelt.

Premiär för handikappberedningen

I måndags, den 14 april, var det äntligen dags för premiärmötet med Region Skånes handikappberedning. För egen del var det en aningen nervöst. Att fått förtroendet att leda en helt ny beredning som ska hitta formerna ganska snabbt är spännande. Jag är medveten om att beredningen säkerligen har många ögon på sig och mitt självklara mål är att de handikappolitiska frågorna ska sättas på den politiska dagordningen inom regionen.

Vi står för en rad utmaning för att skapa ett mer inkluderande samhälle i Skåne. Utmaningarna tar sin utgångspunkt i en rad tillgänglighetsfrågor och då inte bara fysisk tillgänglighet utan även en tillgänglig arbetsmarknads för personer med funktionsnedsättning. Idag så rapporterades det dessutom att fler och fler personer med funktionsnedsättning står utanför arbetsmarknaden trots att vi nu ser en ljusare situation på arbetsmarknaden.

Men utmaningarna består även i att få hela regionen att förstå betydelsen av attityd, etik och bemötande inom såväl sjukvården som inom kultursektorn men även inom den skånska kollektivtrafiken.

Även om jag vill mycket och har mycket tankar känns det som att det bästa är att skynda i lagom takt och hinna med att tänka strategiskt men ändå våga ta ut svängarna i arbetet. Att våga ta ut svängarna handlar för mig om att se allt det goda som redan görs i Region Skåne inom området och ta vara på detta samtidigt som det handlar om att våga stötta för att utveckla regionen men även att våga ta ut svängarna genom att se utanför regionens gränser.