Igår hade jag förmånen att delta vid tillgänglighetsmarschen i Malmö. Vad jag har kunnat läsa på Facebook och andra bloggar kan jag konstatera att jag inte var ensam folkpartist utan runt omkring i Sverige fanns vi med. För oss i Folkpartiet är tillgänglighet viktigt. Det är många av oss som jobbar för ett mer inkluderande samhälle för personer med funktionsnedsättning än hur det ser ut idag.
I mitt tal till den samlade skaran kunde jag konstatera att målen vi hade 2010 inte har uppnådda och det gäller att vi tillsammans sätter ner foten och fortsätter jobba aktivt för ett samhälle där det borde vara en självklarhet att enkla avhjälpa hinder borde vara åtgärdade. Jag funderade rätt mycket på det igår under marschen. I princip hela vägen från Triangeln till Lilla torg i Malmö så gick vi på gatsten modell jobbigt att ta sig fram med rullstol och om man har svårt att gå utan rullstol. Så nära inpå men ändå görs det så lite. På tal om Malmö så såg jag Malmös starke man. Men han tyckte att det var viktigare igår att sälja Faktum än att vara med i marschen.
Men vidare kunde jag konstatera att det ändå finns positiva exempel i Malmö och nämnde då arbetet med bygga den nya akuten på SUS och den när samverkan som fanns mellan regionen och brukarorganisationerna.
Avslutningsvis – även om det har gått över tio år sedan den nationella handikapplanen fastställdes och vi kan konstatera att vi inte är i mål ännu så behöver vi tillsammans – på olika sätt fortsätta det gemensamma och viktiga arbetet att skapa ett samhälle där alla känner tillhörighet och känner sig inkluderande. Ensam klarar vi inte det men genom fortsatta goda dialoger och samverkan tror jag att vi kan flytta fram positionerna ytterligare.
Därför är jag övertygad om att ert viktiga och värdefulla arbete behövs även i fortsättningen. Jag hoppas att det är fler som vågar ta till sig den kunskap som ni har och inte enbart kunskap utan även alla era erfarenheter som ni har. Jag hoppas också att detta är den sista marschen och att det pågående arbetet med lagförslag om diskriminering baserat på utredningen ”Bortom fagert tal” blir verklighet och att er värdefulla kamp därmed blir fulländad.
Det fanns en stark önskan från brukarorganisationerna att det var den sista marschen för att skapa en ny lagstiftning kring diskriminering för otillgänglighet. Jag vet att Erik Ullenhag (FP) verkligen jobbar med ett nytt lagförslag. Jag kan inget annat än att hålla tummarna och ge Erik det stöd han behöver i det fortsatta arbetet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar