Osmakligt?

Ikväll var det Lars Ohlys tur att bli grillad i SVT:s partiledarutfrågning. Av den mediabild jag har fått när jag läst ett antal tidningars artiklar var det nog en hyfsat intressant utfrågning utifrån aspekten att den påvisar att de rödgröna egentligen inte är överens i många frågor utan man "tvingas" rätta in sig i ledet. Eller som Ohly själv uttrycker det "ibland måste man ändra sig".

Den mest smaklösa rubriken är Expressens "min dåvarande fru använde bröstpump" och syftar till Ohlys inställning till jämställdhetspolitiken. Jag blir mörkrädd när jag läser kommentarerna om mannen och kvinnans förmåga att dela på föräldraledigheten mellan varandra. Det går att lösa föräldraledigheten med en bröstpump. Är det inte så att det måste vara upp till den enskilda familjen att hitta en lösning som fungerar för familjesituationen? Det måste finnas andra sätt att få fler pappor att verkligen ta ut sin föräldraledighet. Det är underbart att vara pappa och det märks att tiden går fort genom att titta på barnen. Men jag är emot alla tankar kring att staten ska in och styra hur man fördelar föräldrarledigheten.

För mig är det en självklarhet att rösta på Folkpartiet den 19 september. Detta för en framtid för barnen.

V som i välfärd?

Kan inte låta bli att småle när jag läser DN:s rapportering från vänsterpartiets presskonferens. Den stora nyheten är att man byter namn till välfärdhetspartiet under en dag men sedan, enligt journalisten, var det inte speciellt många nyheter på konferensen. Frågan man kan ställa sig är egentligen vilken välfärd som vänsterpartiet egentligen vill ha med stora skattehöjningar, inskränkningar i välfärdsystemets utveckling där mångfald och valfrihet verkar vara som två svordomsord?

V styr de rödgröna

Ibland är man glad att man inte hinner lyssna på så mycket nyhetssändningar under dagen men nu ikväll kunde jag se nyheten kring de rödgrönas utrikespolitik. De ställer samfällt upp med ett krav på att USA ska ta hem alla sina trupper utanför sitt lands gränser. Det som att vänsterpartiet åter igen får sätta dagordningen inom de rödgröna partierna. Jag känner igen diskussionen från v och mp:s kongresser för en tid sedan och drar då parallell till Sveriges deltagande i Afghanistan.

Jag blir bekymrad och slår mig nästan för pannan. Jag förstår helt och hållet olika borgerliga politikers uttalande om förvåning. Kanske är det dags att lyssna till våra valforskare och då i mitt fall Anders Sannerstedt som jag lyssnade på för någon vecka sedan och hans insikt att utrikesfrågor brukar inte bli någon kioskvältare i den svenska valrörelsen. Möjligen ska han få rätt i den frågan även om jag inte höll med honom i alla de delar som han föreläste om.

Självklart är det många bloggare som kommenterar de rödgrönas förslag. Bland dessa hittar jag Niklas Frykman, Carl B Hamilton, Martin Andreasson, Mark Klamberg, Rasmus Jonlund och Adam Cwejman

Det svänger

Det är med rätt stort intresse jag följer rapporteringen från vänsterpartiets kongress. Nu är det två förslag som inte partiledningen har fått med sig partiet och det gäller dels budskapet om sex timmars arbetsdag och dels att vi inte längre ska vara i Afghanistan. Två budskap som känns att det går emot överenskommelserna inom det rödgröna blocket. Dessutom finns det, enligt nyhetsrapporteringen, de som inte är nöjda med skatteuttaget i skuggbudgeten utan vill öka skatteuttaget.

Jag är inte förvånad. Jag känner igen det. Men frågan är vad som händer inom blocket. Som Ohly vill att det som är är och inget ska förändras trots Ohly har en kongress mot sig i en del frågor.

Märklig artikel

Kan inget annat än att hålla med min partibroder Martin Andreasson i hans slutsatser kring dagens fånigaste (Martins uttryck) eller i mitt tycke den märkligaste politiska artikel på länge. Det handlar om Expressens artikel om att det skulle finnas någon form av rädsla från bland annat folkpartiet att nämna Maria Wetterstrand vid namn när man avser miljöpartiets politik och att detta skulle vara en klar och tydlig strategi. Samtidigt pekar Expressen på att miljöpartiets skulle utses som någon huvudmotståndare för t ex folkpartiet.

Vid den kommunala riksmötet för någon månad sedan fanns det en helt annan bild och jag tror att den bilden är mer förklarande. Då fokuserades det mycket på Lars Ohly. Det är möjligen så att det är Lars Ohly som är den som håller i taktpinnen i det röd gröna lägret och inte miljöpartiet. Men det är det röd gröna alternativet i sin helhet som ska ställas mot väggen i fråga efter fråga för att visa väljarna på vilka alternativ det finns i förhållande till de förslag som Alliansens för fram. I det läget kommer säkerligen både Maria, Mona och Lars att nämnas vid för- och efternamn.

Håller Ohly i taktpinnen?

Idag var det dags för den återkommande Politikerbarometern - ett mått på hur ofta olika partiföreträdare förekommer i media. På klar första plats finns självklart Fredrik Reinfeldt. Tvåa är Mona Sahlin. Men från fjortonde till fjärde plats. Undrar om det är Ohly som dikterar de rödgrönas dagordning? Ohly var den starkaste motståndaren i debatten kring RUT. De andra partierna skulle kanske kunna tänka sig egentligen men sa sedan tydligt (?) nej.

Första gången

Idag skriver bland andra Mathias Sundin och Johnny Munkarhammar på Aftonbladets debattsida om att efter valet den 19 september finns det risk att det hamnar kommunister i den svenska regerigen. Det innebär att Mona Sahlin är redo att göra något som var främmande för Ingvar Carlsson, Göran Persson och andra socialdemokratiska ledare.

För det finns ett klart uttalat mål med vänsterpartiets politik:

"Vänsterpartiet har som uttalat mål att, osagt med vilka metoder, avskaffa marknadsekonomin och strypa det privata ägandet. På kortare sikt nöjer de sig med att föreslå massiva skattehöjningar, att låta antalet sysselsatta i offentlig sektor svälla med flera hundra tusen och införa okontrollerade höjningar av bidrag. En sjuksköterska skulle direkt få höjd skatt med tusen kronor per månad, vilket säkerligen skulle följas av ytterligare höjningar. Hundratusentals fler medborgare skulle snabbt bli beroende av det offentliga."

Frågan är det detta socialdemokrater och miljöpartister tänkte sig när de tog in vänsterpartiet i sitt samarbete eller har vänsterpartiet mörkat och nu visas den rätta sidan. Jag tror att vi behöver även svar i denna fråga.

Blått vs rött

I söndags kväll var det dags för partiledardebatt i SVT:s Agenda. En debatt som kändes som ett skyttevärnskrig mellan två lag. Ibland hettade det till men större delen var det ganska mycket kritiserande från de röd gröna samtidigt som man inte ville ge klara besked i många frågor. I april ska vi få reda på alla svaren verkade det som under söndagens debatt.

Jag tycker att det var för mycket siffror från båda "lagen". Det är säkert svårt att relatera till siffrorna om man inte själv kan granska dem. Utan istället skulle jag vilja att man kanske har färre ämnen men mer tid att verkligen förklara på ett tydligt och pedagogiskt sätt vilka skillnader som finns. Jag är helt övertygad om att Alliansen kommer klara av detta uppdrag på ett bra sätt. Alliansen vill ju värna om skolan. Blev helt förstummad att vänsterpartiet ville ha betyg först i nian... samtidigt som man säger att kunskap och utveckling är viktigt. För mig går inte denna ekvation ihop.

Det kan konstateras att det kommer bli en lång valrörelse i år och med många konstiga påhopp från de röd gröna. Vi behöver, som jag skrivit tidigare, blir tydligare och fortsätta visa att vi är det självklar alternativet. Rom byggdes inte på en dag. Vi kan inte vända en oljetanker på fyra år. Det behövs minst fyra år för att komma bort från ett socialdemokratiskt samhälle som hade 12 år på sig att rota sig.

Media: DN, DN2
Bloggar: Seved, Carina , Rasmus , Per och Linnéa

Oenigt

Via gemensamma bloggar och hemsidor har de röd gröna försökt skapa en samstämighet och att man har en gemensam bild på hur Sverige ska se ut efter valet den 19 september. Men denna samstämighet verkar vara något av en falskt fasad.

För under gårdagens lördagsintervju i Ekot menar Lars Ohly att det inte behövs en enad bild utan man kan fortfarande vara oense i rad frågor. Ett exempel är kanske skatterna? Hur mycket vill respektive parti höja skatten för den vanliga lönetagaren? Olika mycket verkar det som men och andra sidan behöver man ju inte vara eniga enligt Ohly.

Media: DN
Bloggare: Seved Monke, Carina Boberg, Maria Byström

Staten är bäst

Jag fick inte svar på om Lars Ohly var glad idag eller om han fortfarande är arg. Jag fick inte heller något svar angående skatterna idag. Hur kommer de se ut om vänsterpartiet skulle sätta sig i samma regering som socialdemokrater och miljöpartister? Det man kan konstatera är att Ohly kommer ställa höga krav på s och mp i de fortsatta förhandlingarna... högre skatt för alla, eller?

Men en sak är säkert... Lars visar sitt rätta jag genom förslaget att förstatliga bankerna och inte tillåta stora banker. Staten - kollektivet är uppenbarligen mycket bättre att styra landets banker än bankernas ekonomer. Det inte utan att man tänker på låten staten och kapitalet samtidigt konstaterar jag att det rätta socialistiska... nästan kommunistiska tänkandet lyser igenom. Och Ohly ska bli finansminister?

Andra media om Almedalsveckan: Sydsvenskan.

En glädjande nyhet denna dag från Almedagen är att Helsingborg är Sveriges bästa miljökommun, enligt tidningen Miljöaktuellt. Det är bara att gratulera alla duktiga tjänstemän och politiker i Helsingborg för ett gott arbete.