Du ska välja - inte jag som politiker

I valtider granskar media om vilket genomslag som olika förslag och reformer har haft. I dagens HD går det att läsa om en granskning kring de vårdval som är genomförda inom regionen och hur de olika partierna ställer sig till dessa och vad skåningarna tycker.

En del av slutsatserna känner jag igen och är inte så förvånad över. Men det finns slutsatser som jag blir mer förvånad över.

En slutsats handlar om de olika partiernas inställning till de vårdval som finns inom regionen. De partier som finns inom femklövern (fp, m, kd, c och mp) är alla för vårdval. Socialdemokraterna verkar inte så förtjusta i alla vårdval och dessutom har de svårt att räkna med all den vårdpersonal som jobbar i de privata vårdgivarna - när man påstår att antalet personer som jobbar i skånsk sjukvård har minskat. Inom Region Skåne som huvudman är det möjligen en minskning men och andra sidan har dessa börjat hos de privata vårdgivarna. Jag tänker inte minst på de audionomer som tidigare jobbade inom regionens hörcentraler men som idag jobbar inom de privata audionommottagningarna.

Vänsterpartiet vill bara säga nej. Privata företag är bara av ondo och tar bara ut vinster. Men det jag inte förstår i vänsterpartiets politik är inställningen och kunskapen om att företag inte ska ta ut någon vinst. Det finns ingen som startar ett företag men inställningen att gå med förlust utan det är självklart att man behöver ta ut en vinst för kunna återinvestera och kunna ta ut lön från företaget för det arbete man lägger ner. Vidare tycker jag att det blir en snedvriden debatt när man fokusera på verksamheten utifrån ett vinstperspektiv och inte tittar på det i sin helt. Vad gör man? Vad betyder det för skåningen? Självklart ska vi titta på hur pengarna används och det gäller både privata och offentliga verksamheter men för mig handlar det om att ställa krav från början om ett långsiktigt ansvarstagande och ett krav om en kontinuerlig kvalitetsuppföljning.

Jag kan inte låta bli att hämta ett citat från en av mina partikollegor: 

"Det företag som bygger ett sjukhus, får göra vinst.
De företag som levererar röntgenapparater, operationsutrustning och datorer får göra vinst.
De företag som levererar gasbinda och mediciner får göra vinst.
Det företag som levererar ström till sjukhuset får gå med vinst.
De människor som jobbar med att vårda patienterna får tjäna pengar.
Det företag som lagar sjukhusets mat (om det upphandlas) får göra vinst.
De företag som tvättar fönster, påtar i rabatterna och tvättar tvätten får göra vinst.

Men vårdföretaget ska inte få göra vinst. För skattepengar ska ju inte gå till vinst!"

En slutsats som gör mig lite mer fundersam är den att jag inte får ihop de olika redovisa siffrorna i artikeln. Det finns många som är tveksamma till om det är bra att privata vårdgivare utför vård till regionen men samtidigt vill man ha en mångfald.

För egen del är jag inte tveksam. Jag tror och är övertygad om att de privata vårdgivarna och verksamheter utgör ett bra komplement till varandra. Jag ser de positiva effekterna med regionens första vårdval - när vi införde audionommottagningarna och tog bort köerna för personer som behöver hörapparater. Jag ser att det finns vårdcentraler som idag vill bli mer tillgängliga och som vill skapa en mångfald genom att starta upp en äldrevårdcentral eller en enhet som t ex jobbar med patienter med hjärtsvikt. Jag hoppas att det är början och att vi kan se fler nyheter. Fler vårdcentraler som har öppet på kvällstid för de personer som jobbar under dagarna men har ett behov att besöka vården. Det är mycket bättre att man åker till en vårdcentral än att åka till en akutmottagning. När 25-30 procent av de som söker på akuten söker fel då måste vi självklart fundera på orsakerna och också jobba med lösningarna. För mig är det självklart att anta utmaningen att man ska söka vård på rätt plats och få den på rätt tid och på rätt nivå.

Utmaningar

Sedan i våras pågår det ett intressant arbete inom FP Skåne. Vi diskuterar de framtida utmaningar som vår sjukvård står inför och då med inriktning på vår akutsjukvård. Mycket av sjukvårdsdebatten har handlat om utmaningar kring en ökad tillgänglighet inom den skånska vården och den svenska vården. Det har varit problem och ibland stora problem att komma till sjukvården. Är man väl inne så upplever man inte så stora problem. Vi har en kompetent och duktig personal som gör otroliga insatser.

Genom satsningar från Alliansregeringen med ekonomiska smörjmedel som tillgänglighetsmiljarden har det gått ganska snabbt att få ner köerna och skapa en bättre tillgänglighet. Inom regionen har vi gjort vår läxa och det känns ju bra att vi också får ta del av pengarna som ett bevis på att det görs ett bra arbete. Bra kan bli bättre tycker jag och då tänker jag inte minst på att det fortfarande råder en otillgänglighet att komma fram till en del vårdcentraler. En del vårdcentraler får mycket låga siffror i mätningarna och det är inte bra. Här måste vi titta på orsaker och verkan. Kan vi göra något för att öka tillgängligheten?

Vid sidan om tillgänglighetsfrågor ser vi nu inom folkpartiet att det finns fler utmaningar. Ett sådant är hur vi använder vår insatser på akuten. Vem söker sig till akuten? Tidigare kunde man tro att det är många äldre som söker sig direkt till akuten men istället visar det sig att andelen yngre, 20-29 år, är den största gruppen. I undersökningar på Helsingborgs lasarett visar det sig att upp mot 25 procent av de som söker sig till akuten istället borde söka sig till en vårdcentral. Varför ser siffrorna ut så? I det skånska hälsovalsarbetet vill vi ju gå från att besöka sjukhusen till att istället uppsöka våra vårdcentraler. Det finns många utmaningar och det finns säkert många svar. Just nu pågår det ett viktigt arbete att samla in tankar och svar som kan hjälpa oss i det fortsatt viktiga arbetet.

Tillsammans med andra partikollegor har vi arrangerat träffar med sjukvårdspersonal runt omkring i Skåne. Vi fortsätter med träffar. För egen del är siktet inställt på den 8 oktober där vi har bjudit in medlemmar inom folkpartiet att lyfta frågorna. Två dagar senare besöker jag tillsammans med kollegor Höganäs och samtalar om ämnet.