Idag kommer det en ny mätning och denna gång är det Svenska Dagbladet som presenterar en SIFO-mätning. Det rör sig i siffrorna - lite upp för några och lite ner för några. Det känns som om siffrorna är likt en berg- och dalbana på ett tivoli. Först går det upp och då blir man förväntansfull och sedan går det ner då är man fortfarande förväntansfull men samtidigt får man en känsla av oro - vad ska hända nu? Vad kommer bakom nästa sväng eller krön?
I och för sig har jag tidigare skrivit om alla dessa opinionsmätningar och har vid dessa tillfällen menat på att det är mätningen på valdagen som är den viktigaste. Men samtidigt är dessa siffror lite av psykologisk karaktär för partiarbetarna. Går det bra så vill man mer. Går det inte så bra så kanske känslan att vi kan ingenting göra uppstå. Men det är fel.
Varje parti har en uppgift att kontinuerligt ha en dialog med väljarna om den politiska dagordningen. Varje parti har en uppgift att vara tydliga i varför partiet har olika ställningstagande i olika sakpolitiska frågor. Varje parti behöver vara tydliga att prata om partiets ideologi och bakgrund.
För mig som folkpartist är vi nu inne i en spännande tid där vi ska omarbeta vårt partiprogram. Efter hand hoppas jag att jag och många andra med mig bidrar till en utveckling och förnyelse av vår politik. Men skillnaden mellan folkpartiet och exempelvis socialdemokraterna - som även de ska förnya deras politik är att vi svarar på de sakpolitiska frågorna under tiden. Vi gömmer oss inte bakom ord som översyn, ta tillbaka och fundera och vi ska ge besked men lite senare. I och för sig känner jag igen bilden. Vi ger besked senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar