30 maj 2011

Rosenrött, eller?

Nu, ungefär sex månader efter Mona Sahlins besked om hennes avgång, ställer hon åter upp i en tidningsintervju och reflekterar kring den tid som har varit inom socialdemokraterna. Det är en intressant läsning där det kan konstateras att det fortfarande, trots en enad fasad utåt, att det pågår en kamp om positionerna inom partiet.

Bodström gör vad han kan och Juholt svänger kappan likt vinden vänder. Media har rapporterat om Juholts tvära vändningar i en rad olika frågor sedan han blev vald som partiledare. En av dessa frågor är den svenska insatsen i Libyen. Vi får hela tiden nya besked om vad vi i Sverige ska göra utifrån FN:s förfrågningar. Det är ganska sällan som jag har haft samma åsikt som Mona Sahlin men nu så kan jag faktiskt ställa mig bakom hennes funderingar när hon säger "jag förstår inte vad som sker just nu" och syftar på socialdemokraternas svängningar i Libyenfrågan. Det blir inte enkelt som land att ha en tydlig inställning till vad vi ska säga ja till och inte säga ja till. Det är inte lätt för regeringen med Reinfeldt och Björklund i spetsen att veta vad socialdemokraterna vill. Utifrån ett demokratiperspektiv och ett solidariskt perspektiv är det dags att socialdemokraterna sätter ner foten och det blir en bred uppgörelse med regeringen.

Tokmoderaten reflekterar även kring dagens DN-intervju och avslutar sitt inlägg med...
"Det är bilden av ett nervöst parti, ett parti där ingen någonsin, någon gång eller någonstans skall komma och påstå att Juholt är ett självmål - inte Bodström inte Mona, ingen alls som har den sociala demokratin som ledstjärna. De är trots den lätta brisen av medvind i opinionen väldigt illa ute, och det vet dom. Upp flyga orden, tanken står stilla..."
det kanske ligger något i det?






Inga kommentarer:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...