Igår presenterades SCB:s stora väljarmätning. Beroende på vilket parti man tillhör så finns det säkerligen blandade känslor. En del kan glädjas. Några kan fundera. Några andra måste nog tänka mer.
Mätningen bekräftar egentligen två saker - socialdemokraternas stora ras som vi har kunnat se under höstens mätningar från andra företag och moderaternas men även miljöpartiets uppgång. För mig som folkpartist är det självklart inte så glädjande att se att vi hamnar där vi hamnat och det är en nedgång sedan föregående mätning. Dessutom blir jag ganska förundrad att det är flertalet partier som nu ligger på ungefär samma nivå.
En del kommentarer pekar på att vi är på väg till ett tvåpartisamhälle med två stora partier och några små som ingår i de stora partiernas sfärer. En del frågar om de mindre borgerliga partierna verkligen tjänar på att vara tillsammans med moderaterna i Alliansen. En del säger att det uppstår en frustration bland partimedlemmar i de olika partierna.
Självklart måste vi fundera på vad är orsakerna. Hur syns vi som parti? Vem är mest trovärdig? I dessa ekonomiska svåra tider är det väl så att moderaterna tjänar på det genom att både vara statsminister och finansminister. Det handlar mycket om ekonomi i dessa dagar och det är moderaterna som ansvarar för dessa departement.
Just nu pågår ett arbete inom folkpartiet där vi nu formar ett helt nytt partiprogram. Vi har det ganska lungt på så sätt. Det finns ju flera partier som har problem med deras partiledare. Det har inte folkpartiet. Själv tycker jag att vi måste fortsätta jobba med att visa att vi inte är ett parti som bara driver en fråga - skolan utan vi är ett parti som har många goda idéer inom flera andra områden. Just nu pågår en kampanj kring ungdomars arbetslöshet. Folkpartiet har många goda idéer och det gäller bara att fortsätta jobba med det vi tror på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar