Nu äntligen har jag fått lite tid över till att återuppta mitt skrivande här på min blogg. Sommaren och inledning av hösten har varit intensivt med uppgång klockan 04.30 för att ta sig med tåg till yrkeshögskolan i Kristianstad för att sedan komma hem igen till familjen på kvällningen. Det tar på krafterna och det handlar om vad man ska prioritera och för min del har det handlat om familjen och min utbildning.
Självklart har det hänt mycket sedan den 28 juli när jag skrev senast både inrikes och utrikes. Jag kan inte låta bli att tänka på OS och Paralympics i London som blev en framgång för arrangörslandet och där vi kunde se svenska framgångar i båda spelen. Bra att Sverige kan vara med och tampas om medaljerna.
Vidare tänker jag på att det interna arbetet både processen när det gäller en eventuell sydsvensk region och ett nytt spännande partiprogram har fortsatt med ett bra engagemang från mina liberala partikollegor. Processerna kommer att fortsätta även framöver.
Riksdagen öppnade i veckan och budgeten har presenterats. En del tycker att vi i Alliansen nu kopierar de socialdemokratiska förslagen men i mitt stilla sinne funderar jag på vad skulle vi då ha kopierat när vi fortfarande inte får höra och se mycket konkret utan det handlar mest om att anklaga regeringen för den politik de bedriver. Bland annat i frågan om arbetslösheten. Därför var det intressanta att läsa Anna Dahlbergs ledare i Expressen om jobben.
Jag har också under veckan tagit del av samhällsdebatten kring personer som hotas av utvisning eller har utvisats under veckan. Den som väcker starkast reaktion från min sida är händelserna kring tvååring Haddile och hoten om att utvisa henne till Frankrike. Det kan inte få hända. Många tycker att det är dags att göra FN:s barnkonvention till svensk lag och jag kan inget annat än att hålla med. Slå undan benen på en tvååring och utvisa henne till en ovisshet när det i Sverige finns personer som tar ett stort ansvar för henne och hennes uppväxt. Här behöver nog regeringen titta över, och det skyndsamt, hur den svenska lagstiftningen ser ut och om det finns några som helst tvivel när det gäller tolkningen av lagen.
Det kan konstateras att det har hänt mycket och det kommer säkert hända mycket även framöver - både stort och smått så det känns bra att komma igång igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar