Nu är perioden igång på riktigt

Ja, jag vet att det har varit tyst under en tid här på bloggen. Jag gjorde ett tappert försök i början av året att skriva men tiden har gått så fort med så mycket annat spännande att göra. Samtidigt har det känts som en väntan. En väntan på att mina förtroendeuppdrag ska sätta igång.

I och med dagens Handikappberedning kan jag konstatera att det har satt igång på riktigt. I början av månaden hade vi första nämnden i habilitering- och hjälpmedelsnämnden. Det är bra att vara tillbaka och också känna att det har hänt en hel del men samtidigt så har jag nytta av de kunskaper jag fick under de år som jag var ordförande för nämnden. Arbetet för våra skåningar som behöver habiliteringsnämndens stöd måste fortsätta och få en framträdande roll på den politiska agendan. Det finns en rad fortsatta utmaningar för verksamheten men samtidigt kan vi med stolthet konstatera att det har hänt mycket under de senaste åtta åren.

Idag var det dags att gå ner ett steg från ordförande till vice ordförande i handikappberedningen men samtidigt känns det som om jag fortfarande kommer att ha en central roll i det viktiga arbetet inom beredningen. Under dagens beredning fick jag förtroendet att inför hela beredningen ge en föreläsning kring vad vi har gjort i beredningen under den senaste mandatperioden och då med det nya funktionshinderpolitiska programmet i fokus. Även här konstaterar jag att det har hänt väldigt mycket inom beredningens korta historia.

Idag tog vi beslut om att ge HR-direktören i uppdrag att komma tillbaka med tydliga uppföljningsmått för det nya programmet och det som också är spännande är att våra brukarorganisationer kommer fortsatt få en central roll i revisionsarbetet. Temat för i år blir kultur och då med en utgångspunkt från FN-konventionen men även i de mål som finns i programmet.

Jag brukar vid våra konferenser bära mig ett garnnystan som får egentligen symbolisera arbetet inom habiliteringsnämnden eller handikappberedningen. Garnnystanet är uppbyggt av små tunna trådar. En enskild tråd är en skör tråd som lätt går sönder. Ensam är inte stark. Men när man börjar tvinna ihop trådarna blir det snart ett garn som blir starkare och starkare och därmed svårare att dra av. Detta garnnystan är min förebild i mitt arbete med att fortsätta skapa ett mer inkluderande samhälle även för personer med funktionsnedsättning. Det gäller bemötande. Det gäller tillgänglighet utifrån arbetsmarknad, fysisk tillgänglighet och information.

Det viktiga arbetet är påbörjat och nu är den viktiga resan igång.